En ny studie vid Lunds universitet avslöjar att Sverige har fått fler fågelarter på platser där det tidigare inte funnits så många arter. Mikael Olofsson håller i en gärdsmyg vid fångstnäten vid Falsterbo fågelstation. Foto: Andreas Hillergren. Scanpix

Varmare klimat ger fler fåglar

Uppdaterad
Publicerad

På sista tiden har den lokala fågelfaunan blivit rikare på många platser i Sverige, och framför allt då i Norrland. På en given plats ses fler arter vid forskarnas årliga inventeringar. Förändringen är kopplad till klimatet, visar en ny studie. De områden som fått varmare vårar och försomrar är de områden där flest nya arter kommit till.

– Det är inte så att det kommit nya arter till Sverige utan det är de arter som redan finns som sprider sig till nya områden. Det är framför våra vanligare fåglar som skapar detta mönster, säger Åke Lindström, professor i ekologi vid Lunds universitet.

– Ingen som kan fåglar är nog förvånad över förändringen eller sambandet som sådant. Det slående är istället att det gått så snabbt och att det går att mäta så här tydligt.

För varmt för vissa

Den sydsvenska fågelfaunan flyttar successivt norrut och fågellivet i olika delar av Sverige blir alltmer lika varandra. Naturintresserade och fågelkunniga reagerar kanske under sin norrlandsresa på att de stöter på allt fler sydliga fåglar och allt färre av de klassiska norrlandsarterna.

Arter på kalfjället och i storskogen kan lämna landet om det blir för varmt för deras tycke. De är helt enkelt anpassade till ett kallt klimat.

– Många ornitologer reser till Norrland bara för att se dessa speciella arter. Men fortsätter klimatförändringarna i samma takt som idag så kommer vi förlora en del av vår speciella fauna, säger Åke Lindström.

Nya konkurrenter

Ornitologer i söder får se fler fåglar som flyttar upp från kontinenten när klimatet förändras. Och det kan också påverka den svenska fågelstammen, eftersom de nya arterna kan konkurrera ut våra traditionella fåglar. Där ökar också risken för nya sjukdomar som nya bestånd för med sig från kontinenten. 

Forskarna analyserade resultaten från en stor mängd fågelinventeringar runt om i landet, där samma platser besöks år efter år och räknas efter strikt standardiserade metoder.

– Utan denna metodik vore det mycket svårt att säkert visa på dessa mönster, säger Åke Lindström, som är tacksam för den årliga inventering som runt 500 frivilliga fågelskådare runt om i landet deltar i.

Framför allt är det de så kallade biotopgeneralisterna som ökar. Det är arter som trivs och klarar sig i flera olika naturmiljöer, exempelvis gärdsmyg och gök. De arter som har mer specifika krav på naturmiljön, som sånglärka och backsvala, går det generellt sämre för. Sverige håller på detta sätt på att få en mer likartad fågelfauna.

Svensk Fågeltaxering är ett projekt som drivs av Biologiska institutionen vid Lunds universitet som en del i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram. Mätningen i den aktuella studien har gjorts sedan 1998 över hela Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer