Växande klyftor har varit ett hett ämne på senare år, både politiskt och i forskarvärlden. Under måndagen presenterade den rika världens samarbetsorganisation OECD en ny forskningsrapport, som ger ytterligare bränsle till debatten.
Klyftor hett forskningsämne
Enligt rapporten har växande inkomstklyftor hämmat tillväxten i stora delar av den rika världen under de senaste decennierna. Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna vuxit mest. Utan växande klyftor hade Sveriges samlade ekonomiska tillväxt mellan 1990-2010 varit 20 procent högre, enligt OECD-forskarna.
– Resultaten är robusta och tydliga, säger Michael Förster, forskningschef för OECD:s studier av inkomstojämlikhet och en av de internationellt ledande experterna inom området.
Forskningsrapporten är den senaste i en rad studier som uppmärksammat de växande klyftorna i den rika världen. OECD och IMF har på senare år varnat för konsekvenserna av utvecklingen. Och under året har den franske ekonomen Thomas Pikettys bästsäljande bok om västvärldens inkomst- och förmögenhetsklyftor rönt stor uppmärksamhet.
Teoretiskt finns argument både för varför ökade inkomstskillnader kan leda till högre och lägre tillväxt. Tidigare forskning har inte lyckats finna någon entydig, generell regel. Utfallet har berott på vilka länder i världen som studerats, vilken tidsperiod och så vidare.
Tillväxt hämmas
– Det har gjorts åtskilliga studier av inkomstklyftor och tillväxt. Det nya med den här är att vi fokuserat på den rika världen, utvecklingen sen 80-talet, och att vi kunnat använda nya och bättre data för olika inkomstgrupper, berättar Förster.
OECD-studien pekar på att de mest hämmande effekterna för tillväxt tycks bero på att låg- och medelinkomsttagare – de lägsta 40 procenten på inkomstskalan – halkat efter.
– Det här är viktigt, eftersom det betyder att problemen är avsevärt större än att enbart handla om de allra fattigaste. Lösningen är därmed inte enbart fattigdomsbekämpning.
Inkomstutvecklingen för högre inkomstskikt verkar enligt studien ha liten betydelse för tillväxten. Däremot säger resultaten inte något om den omtalade rikaste procenten av befolkningen, som dragit ifrån rejält i stora delar av västvärlden under de senaste decennierna – och exempelvis den franske stjärnekonomen Pikettys forskning fokuserat på.
– Vår studie säger tyvärr inget om den rikaste procentens betydelse, eftersom de data vi använder oss av inte fångar upp den här lilla, men potentiellt betydelsefulla gruppen, konstaterar Förster.
Växande utbildningsgap
En viktig orsak till att de växande inkomstklyftorna hämmar tillväxten handlar enligt OECD-forskarna om utbildning. En annan kan vara lägre köpkraft bland låg- och medelinkomsttagare.
– Vi har framför allt närstuderat betydelsen av utbildning och humankapital. Och de nya data vi har analyserat pekar på att det tycks vara en viktig faktor, säger Förster.
I korthet visar OECD-forskarnas jämförelser mellan länder och över tid att växande inkomstklyftor hänger samman med växande klyftor i utbildning. Ju större inkomstklyftor, desto sämre tycks det gå utbildningsmässigt för personer med lågutbildade föräldrar. Resultatet blir enligt forskarna en outnyttjad kapacitet bland dessa grupper – och därmed tillväxthämmande.
Tillväxt och jämlikhet ingen motsats
När det gäller möjliga åtgärder så pekas i rapporten både på så kallade sociala investeringar, genom satsningar på utbildning, och direkt omfördelning genom exempelvis skatter. En avgörande slutsats är enligt Förster att det inte tycks råda någon generell motsättning mellan att främja tillväxt och att bekämpa de växande klyftorna.
– Det har funnits en dominerande tanke att tillväxt och ökad jämlikhet står i motsatsställning. Den här studien tyder snarast på motsatsen. De växande klyftorna verkar ha hämmat tillväxten. Samtidigt som omfördelning genom skatter inte tycks behöva göra det. Rätt utformat borde därför omfördelning kunna leda till både ökad jämlikhet och högre tillväxt, avslutar Förster.