Forskare från Karolinska institutet har i en ny studie undersökt hur sättet vi andas på påverkar vårt minne. Resultaten visar att vi minns lukter bättre om vi andas genom näsan efter att vi luktat på någonting.
– Det är intressant att man vetat i tusentals år inom till exempel meditationen att andningen påverkar oss på fler plan än bara ren överlevnad. Men att det ändå gjorts så få vetenskapliga studier på området, säger Artin Arshamian, hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Minns bättre
I ett experiment fick 24 försökspersoner lukta på tolv lukter som de ombads att memorera. Sedan fick de under en timme bara andas genom näsan eller bara genom munnen. Alltså under den tid minnen bearbetas och lagras.
När timmen hade gått fick personerna lukta på tolv nya lukter och de tolv tidigare lukterna. Uppgiften var att avgöra om lukten de kände kom från inlärningstillfället eller om den var ny.
Resultaten visar att personerna mindes lukterna bättre när de hade andats genom näsan.
Andra typer av minnen
Än så länge kan forskarna bara visa att vi minns just lukter bättre om vi andas genom näsan efter inlärning. Men förmodligen gäller det också andra typer av minnen.
– En tidigare studie har antytt att det även kan gälla visuella minnen och i vårt experiment har vi i valet av lukter försökt att inte bara framkalla rena luktminnen, säger Artin Arshamian.
Forskarna använde sig nämligen av lukter som både går och inte går att sätta ord på. När försökspersonerna kände lukten av till exempel apelsin, så behövde de inte memorera själva lukten utan kunde lika gärna minnas ordet eller bilden av en apelsin innan de genomförde uppgiften.
– Eftersom vi inte kunde se någon skillnad mellan hur väl man kom ihåg lukter man kände igen och de som inte gick att sätta ord på, så är det troligt att resultaten även kan gälla andra typer av minnen också, säger Artin Arshamian.
Optimal andning
Forskarna planerar nu att ta reda på vad som verkligen sker i hjärnan under andningen och hur det i sin tur är kopplat till minnet. Det har tidigare varit knepigt eftersom det krävts att elektroder placeras direkt i hjärnan.
– Men vi har precis utvecklat ett nytt verktyg som gör det enklare. När vi vet mekanismerna bakom kan det ge kunskap om hur man andas optimalt i olika situationer, säger Artin Arshamian.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience.