I en galax 920 miljoner ljusår bort lyckades astronomer fånga en neutronstjärna som bildades i ett supernova-utbrott. I bilden till vänster ser man supernova-explosionen. Bilden till höger är tagen ett tag efter explosionen, då har supernovan bleknat. Foto: Nasa/JPL-Caltech/R.Hurt

Viskningar från en döende stjärna

Uppdaterad
Publicerad

För första gången har astronomer kunnat se på när ett par neutronstjärnor fångas i en tät dans med varandra. De kommer att cirkla allt närmare varandra för att slutligen kollidera. Då blir det en smäll så kraftig att hela universum kommer att skaka.

Astronomer har blivit vittnen till hur en stjärna exploderade som en supernova nästan en miljard ljusår bort i universum.  Den kollapsade till en extremt kompakt stjärna som kallas för neutronstjärna.

Men det var någonting som inte stämde. Explosionen var inte så intensiv som supernovor brukar vara. Den viskade istället för skrällde.

– Det var en ganska fjuttig explosion, den var inte alls ljusstark och den falnade bort fort. Det är ett bevis för att stjärnan hade blivit av med stor del av sitt gasfyllda hölje före explosionen, säger Jesper Sollerman som är astronom vid Stockholms universitet.

Han har varit med och studerat den här märkliga supernova-explosionen.

Stjärnan blev avklädd

Astronomerna drar slutsatsen att stjärnan har varit fångad i en nära dans med en neutronstjärna som under lång tid har ryckt bort stjärnans enorma gashölje. Den blev nästan helt avklädd. Av den forna lysande stjärnan återstod endast den inre kärnan. När den avklädda stjärnan exploderade som en supernova blev den därför inte lika ljusstark som supernovor brukar vara.

I explosionen kollapsade dess inre och stjärnan omvandlades till en neutronstjärna. Nu har den en radie på bara en mil, men väger mer än vad vår egen sol gör.

– Det unika är att vi nu har sett födelsen av ett dubbelstjärnsystem bestående av två neutronstjärnor. Det har vi aldrig sett förut. Deras öde är att de kommer att kollidera med varandra någon gång i framtiden, säger Jesper Sollerman, vars forskning publiceras i dag i tidskriften Science.

Krusningar i rumtiden

Och när de här neutronstjärnorna till slut smälter samman kommer det bli ett skalv så stort att det skapar krusningar i själva rumtiden, som astronomer nu kan fånga upp i form av gravitationsvågor. Förra året gick Nobelpriset i fysik till de tre fysiker som lagt grunden till den första gravitationsvågs-detektorn, Ligo. 

Det här är en neutronstjärna

När en stjärna dör i en supernova blir det en liten rest kvar, antingen i form av en neutronstjärna eller ett svart hål.

I en neutronstjärna pressas elektroner in i protoner och bildar neutroner. Stjärnan blir då extremt kompakt, och liten. En fingerborg full av materia från en neutronstjärna skulle väga 100 miljoner ton. Roterande neutronstjärnor kallas pulsarer.

Källa: NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.