Den vite mannens sista strid

Publicerad

KRÖNIKA · En gång var han USA:s okrönte kung. Den vite mannen. Det här presidentvalet kan vara den vite mannens sista strid.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Utrikeskommentator

Han dominerade på universitet, som företagsledare eller borgmästare. Han var familjens överhuvud, han ägde slavar, han bestämde över sin fru och sina döttrar. Han var prästen i den kristna kyrkan, han var president och lagstiftare, han var skådespelaren, läkaren och idrottsstjärnan. Hjälten var en vit heterosexuell cowboy.

Han var helt enkelt norm, en Människa omgiven av minoriteter såsom kvinnor, afroamerikaner, amerikansk ursprungsbefolkning och latinos. Och då var det bara vita män som fick rösta. Ett århundrade av kamp för att ge kvinnor, afroamerikaner och andra minoriteter rösträtt avspelar sig nu i valmanskåren. I dag är det fler kvinnor än män som utövar sin rösträtt i USA.

2044 är vita minoritet

Många vita män känner inte igen sig längre, och det finns många på högerkanten som är väldigt arga.

2011 föddes fler icke-vita barn än vita barn. Andelen vita i väljarkåren faller snabbt. Latinos är den största minoritetsgruppen. 1980 var 16 procent av väljarna från minoriteter, det vill säga latinos, afroamerikaner eller asiater. I år är de 30 procent och 2044 kommer vita väljare vara i minoritet.

Men det är mycket mer som har förändrats.

En majoritet av amerikaner stödjer samkönade äktenskap.

2013 var det fler kvinnor än män som tog högskoleexamen. Andelen vita kristna utgör i dag mindre än hälften av väljarkåren. En svart familj bor i Vita Huset.

”He calls a spade a spade”

Donald Trump har intagit scenen, gör obekymrat utfall mot latinos och muslimer, kallar kvinnor för grisar och män han föraktar för fjollor, och lovar att återställa USA till sina forna glansdagar. Långt ifrån alla vita äldre  män – men tillräckligt många – reste sig lättade från soffan och vallfärdade för att registrera sig för att rösta. En del hade bojkottat valen i decennier.

”He is not politically correct, he calls a spade a spade” var den vanligaste kommentaren jag fick höra när jag i våras reste runt i USA, i verkstäder, på rancher och i kolgruvor, när jag satt vid köksborden hos Trumpanhängare och försökte förstå. Trump säger sanningar som att idioterna i Washington skänkt bort amerikanska arbetstillfällen. Trump är en alfahanne som leder ett imperium, han är miljonär och kommer klara att leda ett land. No problem.

De har kört i sina fyrhjulsdrivna bilar för att lyssna på Trump som gång på gång slagit besöksrekord på sina kampanjmöten. De har nickat när Donald Trump upprepat ett av sina favorituttryck – ”I will fix this”.

Vita män inte homogen grupp

Men om de ska lyckas välja honom till USA:s president måste 70 procent av alla vita män i landet rösta på honom. Det är inte troligt att det sker, för så homogen är förstås inte gruppen vita män. Men de kan, enligt de många valanalyser som just nu görs, kunna avgöra valet än en gång.

Hillary Clinton har nämligen ovanligt svårt att entusiasmera vita demokratiska män. Skulle bara några procent av vita manliga demokrater välja att lägga sin röst på Donald Trump kan det tippa vågskålen till hans favör. Demokraterna må dessutom ha minoritetsrösterna i sin hand, men på valdagen är det många latinos som brukar stanna hemma. Prognosen för hur många svarta som tänker rösta är till Clintons nackdel, det är betydligt färre i årets val än när de kunde rösta på en svart president – Obama.

Det är en av de sista gången som den vite mannen som väljargrupp har chansen att utöva sin makt som just vit man. Nästa val kommer andelen vita män vara ännu färre. 

Därför är årets presidentvalskampanj den vite mannens siste strid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

USA:s nye president

Mer i ämnet