Tack vare modiga lokala journalister får omvärlden ändå veta vad som pågår. Kunniga kollegor i Ungern, Polen och Vitryssland som vanligtvis brukar hjälpa mig när jag är på plats har gått ut själva och filmat och gjort intervjuer åt mig. På så sätt har jag kunnat göra reportage om situationen där, trots att jag suttit fast på redaktionen.

Gripna journalister

På vissa håll är det dock tuffare än andra. Min vitryske kollega Ilja Kuzniatsou gick ut på stan i Minsk och gjorde jobb om den ökande repressionen mot oppositionen, trots att flera av hans kollegor gripits och fängslats för att de rapporterat om den pågående valkampanjen. ​

Frilansjournalisten Alena Dubovik och fotografen Ales Barazenka, som var ute på uppdrag för tv-stationen Belsat greps när de rapporterade om ett valmöte som den oppositionelle presidentkandidaten arrangerade i staden Babruysk.

Deras kamerautrustning, inspelade material och telefoner konfiskerades.​ En annan journalist, Ales Asiptsov dömdes till tio dagars fängelse för deltagande i en olaglig demonstration, en händelse som han var utsänd att rapportera om för den oberoende nyhetssajten Belapan. Han har inlett en hungerstrejk i protest mot domen.​

Bloggare utsatta

Frilansare och bloggare är de som är värst utsatta och flera har dömts till fängelse i upp till 25 dagar och höga böter. De flesta åtalas för illegal produktion och spridning av medieprodukter.

De senaste dagarna har repressionen ökat ytterligare. När jag frågar min kollega Ilja Kuzniatsou i Minsk om det verkligen inte är för farligt att hjälpa mig att filma skickar han en gråtskratt-smiley och skriver: Nej, jag har rapporterat om vad som händer i 26 år, varför skulle jag sluta nu? Jag älskar mitt jobb. ​Det ska tilläggas att Ilja än så länge har kvar sitt tillstånd att bevaka valkampanjen. ​