Gå direkt till innehållet

Så går det till att anmäla

Så går det till att anmäla

Från och med den 1 januari 2020 finns det två instanser som tar emot anmälningar mot publiceringar i SVT. Granskningsnämnden (GRN) fortsätter att arbeta som tidigare och granskar i huvudsak program som SVT har visat i traditionell tv-sändning. Nytt är att det numera finns en medieombudsman (MO) som kan pröva om SVT har orsakat en privatperson en oförsvarlig publicitetsskada. MO kan också pröva innehåll som har publicerats på SVT:s webbsidor, vilket GRN inte kan göra. Medieombudsmannen prövar publiceringar i TV4, SVT, SR och UR oavsett om de är sända eller publicerade på nätet. Medieombudsmannen kan alltså pröva publiceringar på tv4.se, svt.se, sr.se och ur.se, samt företagens playtjänster. Medieombudsmannen kan också i allmänhet pröva anslutna mediers sociala mediakonton (förutom deras kommentarsfält).

Anmälan av program till Medieombudsmannen

Om du känner dig personligen kränkt och utpekad av något som publicerats eller sänts så kan du anmäla till Medieombudsmannen. 

Läs här om hur det går till och vad du kan anmäla

Anmälan av program till Granskningsnämnden

Om du tycker att ett program eller inslag bryter mot de regler och bestämmelser som finns för radio och tv kan du göra en anmälan till Granskningsnämnden, ett självständigt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv.

En anmälan görs enklast på myndigheten för press, radio och tv:s hemsida:

https://www.mprt.se/att-anmala/anmal-program/anmalan/

Det är Myndigheten för press, radio och tv som tar emot anmälan. När myndigheten tagit emot anmälan skickas en kopia till SVT Programetik, som ägnar sig åt publicistisk rådgivning och ansvarar för kontakterna med Granskningsnämnden. Alla anmälningar läses av myndigheten och om anmälan leder till en prövning bereds den av en handläggare med utgångspunkt i bestämmelserna i radio- och tv-lagen och SVT:s sändningstillstånd. I vissa ärenden behöver SVT yttra sig vilket kan påverka handläggningstiden, ibland upp till flera månader. Om samma program eller inslag anmäls av flera personer, handläggs dessa anmälningar gemensamt.

Om din anmälan prövas kommer ett beslut tas antingen av granskningsnämnden eller av nämndens ordförande. I enklare ärenden, där det finns tydliga riktlinjer och tidigare vägledande beslut, kan nämndens ordförande själv fatta beslut. De ärenden som är mer komplicerade och principiellt viktiga beslutas oftast av hela nämnden. När ärendet är färdigbehandlat skickas ett beslut till SVT. Läs de senaste besluten här! (länk till Box 3) Nämndens beslut publiceras också på myndighetens webbplats 

Friat och fällt

Friat och fällt

På SVT finns en särskild avdelning, SVT Programetik, som ägnar sig åt publicistisk rådgivning och ansvarar för kontakterna med Granskningsnämnden. Programetik skriver ett nyhetsbrev där alla friade och fällda SVT-program redovisas. Nyhetsbreven finns publicerade nedan.

Här hittar du Granskningsnämndens beslut

Nyhetsbrev från SVT Programetik:

Leaving neverland friades tack vare tydlig presentation
Eftersom de olika delarna av dokumentärserien Leaving Neverland med uppgifter om att Michael Jackson begått sexuella övergrepp presenterades så tydligt, friade granskningsnämnden serien. I presentationen fanns både Jacksons nekande till anklagelserna och en beskrivning av att det var de två medverkandes personliga berättelser som skildrades.

Nämnden friade även hur Piratpartiets resultat redovisades i en valvaka och ett nyhetsinslag om en kompostmetod, där uppgifter hade rättats i efterhand.

Ett inslag i Lokala Nyheter Småland om skräp i vattendrag friades men kritiserades.

Mer om detta går att läsa i senaste nyhetsbrevet:

Vad kan du anmäla

Vad kan du anmäla

De huvudsakliga reglerna för SVT:s publiceringsverksamhet finns i yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen, SVT:s sändningstillstånd och SVT:s egna policy och rekommendationer för publicistisk verksamhet.

Opartiskhet och saklighet

I SVT:s sändningstillstånd anges att Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i televisionen.

Kravet på saklighet består av tre delar:

Uppgifterna ska vara sanna, faktakontrollen är avgörande.

Uppgifterna ska vara relevanta för det valda ämnet och inte ofullständiga.

SVT ska sända en rättelse om en felaktig uppgift förekommit i ett program. Observera att kravet också gäller det som visas i bild!

Kravet på opartiskhet innebär att en utpekad part som utsätts för kritik eller allvarliga anklagelser måste ges möjlighet att försvara sig. Genmäle ska beredas i efterhand om det är befogat och en begäran om genmäle ska behandlas skyndsamt.

Kontroversiella ämnen får inte skildras på ett ensidigt sätt om det inte klart framgår av programmets inledning vilken infallsvinkel det har. Balansering kan också ske med ett annat program som man hänvisar till.

Reportrar, programledare, och andra som genom sin ställning uppfattas som företrädare för SVT får inte ta ställning i kontroversiella frågor.

Demokratiska värden ska försvaras

Det finns ett viktigt undantag från opartiskhetskravet. SVT och dess programledare, reportrar med mera ska i sin programverksamhet hävda det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (den så kallade demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen). Bestämmelsen innebär en skyldighet att markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka för att rasfördomar, våld och brutalitet bekämpas.

Jämställdhet mellan kvinnor och män ska hävdas.

Respekt för privatlivet

Bestämmelsen som lyder Den enskildes privatliv ska respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat är en av de mest centrala i SVT:s sändningstillstånd. Den är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten och tillämpas exempelvis i fall av namnpublicering i samband med brott eller misstanke om brott och vissa andra former av uppgifter som kan vara nedsättande för den enskilde. I det enskilda fallet kan många olika faktorer ha betydelse.

Generellt kan dock sägas att personer med en maktställning i samhället får ”tåla” mer negativ publicitet än andra. Det allmänna intresset är inte detsamma som ett nyfikenhetsintresse hos publiken – frågan är om hur viktig informationen är för att publikens förståelse av samhället och möjlighet att agera som medborgare.

Även om inte namn och bild publiceras kan det ske ett intrång i privatlivet. Personen kan bli igenkänd för en större krets än den som redan känner till förhållandena genom röst, bilder på hus, uppgifter om ort och anställning med mera. Det är inte bara den person som framträder som kan få sitt privatliv kränkt. Även anhöriga eller andra som omtalas kan drabbas. Särskild försiktighet måste iakttas vid känsliga ämnen och när minderåriga är inblandade.

Det finns lagregler som skyddar den personliga integriteten, bland annat genom bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen om förtal. Om man i samband med en produktion tror att det förekommer förtalsuppgifter i material som är tänkt att publiceras i SVT ska den ansvarige utgivaren informeras om detta för att kunna ta ställning till om publicering ska ske.

Mediets genomslagskraft

Skrivningen i sändningstillståndet om mediets genomslagskraft tillämpas på våldsskildringar och program eller inslag som kan anses vara kränkande mot något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Den tillämpas också på sådant som kan uppfattas som förhärligande av brottslingar eller uppmaning till brott eller farligt beteende. Bestämmelsen innebär också ett krav på varsamhet vid skildring av bruket av olika gifter som alkohol, tobak och narkotika. Särskild varsamhet krävs i program som ska sändas vid tidpunkter när barn kan tänkas titta på tv. Tillämpningen av bestämmelsen är betydligt mildare om det är fråga om program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.