”Luleälven är en tickande miljöbomb, med ett totalt havererat ekosystem”, skriver artikelförfattarna. På bilden syns en av dessa, Kurt Lundström, inringad i rött där han vandrar i Letsi torrfåra – det som tidigare var Lilla Luleälv. Foto: Roland Boman
Debattinlägg

”100 år av exploatering – är Luleälven bortom all räddning?”

Publicerad

”Lule älv bidrar med en fjärdedel av all vattenkraftproduktion, och en niondel av all elproduktion i Sverige. Samtidigt offrar Luleälven biologisk mångfald, rekreation och livskvalitet med milslång torrlagd älv och ekologisk öken”, skriver företrädare för 19 organisationer

Lule älvdalsbor har sedan 2010 intensivt begärt miljöhänsyn i Luleälven.

I augusti 2017 publicerade 19 organisationer ett upprop, ”Är Luleälven bortom all räddning?” med uppmaningen ”Till hösten vill vi ha lagstiftarens besked att Luleälven ska inlemmas i svensk och europeisk miljölagstiftning”.

Istället för svar antog riksdagen den 13 juni 2018 den, för miljön i Luleälven, katastrofala nya vattenlagen. Trots lokalbefolkningens krav att beslutsfattarna skulle ta del av neutrala fakta, och krav på att miljön måste förbättras i den totalskadade Luleälven.

Lule älv bidrar med en fjärdedel av all vattenkraftproduktion, och en niondel av all elproduktion i Sverige. Samtidigt offrar Luleälven biologisk mångfald, rekreation och livskvalitet med milslång torrlagd älv och ekologisk öken.

Vi frågade om riksdag och regering vågar ha en annan åsikt än statliga Vattenfall?

Vattenkraftsindustrin med branschorganisationen Svensk Energi AB och Vattenfall i spetsen, har hela tiden haft företräde i en ohelig allians. De har lyckats till 100% med att undanta de storskaliga vattenkraftsälvarna från miljöhänsyn och EU:s lagstiftning.

Sveriges nya vattenlag undantar inte bara miljöåtgärder utan trotsar även EU:s krav på att lokal förankring måste ske hos berörda innan en ny lag kan antas.

Jokkmokks kommun har hållits utanför lagprocessen. Undantagen medför dessutom risk för stora viten från EU-kommissionen.

Beslutsfattarna har bristande kunskap om situationen i Luleälven. De har inte varit på plats för att inhämta nödvändig kunskap.

De har inte tagit del av hur vattenkraften, i enlighet med EU:s krav, kostnadseffektivt kan anpassas. Både för att förbättra miljön och möjliggöra arbetstillfällen för att vända avfolkningen.

Ny regering och riksdag inbjuds till Luleälven på studieresa 30 maj 2019. Luleälven är en riksangelägenhet.

Luleälven är en tickande miljöbomb, med ett totalt havererat ekosystem. Samtidigt har de nio största vattenkraftsproducenterna inklusive Vattenfall inrättat en ”Miljöfond”.

Som tack får dessa bolag tillbaka många tiotals miljarder i sänkt fastighetsskatt som med den nya vattenlagen alltså inte kommer Luleälven till del.

Luleälven skattas dubbelt. Först på sin vattenkraft, sedan pumpas miljarder från miljöfonden till miljöåtgärder i södra Sverige. Detta måste ändras. Miljöfondspengarna från Vattenfalls produktion i Luleälven måste investeras lokalt.

Hösten 2018 samlades 600 underskrifter in i Jokkmokk, motsvarande var sjätte röstberättigad.

Bygden kräver dels skälig del av miljardvinsterna som tillförs staten via Vattenfalls elproduktion inom kommunen. Dels att regeringen omgående i infrastrukturplanen 2018 – 2029 inkluderar en förstudie, Letsi Pilotprojekt, som underlag för nya beslut.

Det är dags att ansvariga myndigheter besvarar frågorna om Luleälvens framtid. De som var med på 60-talet, när staten gav löften i utbyte mot vattenkraften, blir färre. De, och övriga bygden kräver att lagstiftaren omprövar nya vattenlagen så att Luleälven inlemmas i svensk och europeisk miljölagstiftning.

Kopia för kännedom till våra nya miljö- och energi/klimatministrar, samt till EU-kommissionärer och båda generaldirektörerna för Miljö och Konkurrens.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.