Aftonbladet berättar att deras delningar på ledarsidan är enormt många fler än konkurrenternas tillsammans. Hemligheten finns i öppna kommentarsfält. Men varje ”like” blir en delning på Facebook, också när det är rasistiska kommentarer som genererar likes. Aftonbladet gör uppenbarligen bedömningen att detta är ett pris värt att betala, skriver Andreas Johansson Heinö, statsvetare.

Tolv gånger större än alla konkurrenterna tillsammans. Det är det spektakulära resultatet när Aftonbladets ledarredaktion jämför spridningen av ledartexter i sociala medier. Under första veckan i oktober delades huvudledarna i Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet sammanlagt 1912 gånger på Facebook och Twitter. Under samma period delades Aftonbladets ledare hela 24 599 gånger.

Det är lätt att förstå redaktionens stolthet. ”Ledarsidor som orkar tycka och förmår engagera har potential att nå fler läsare än någonsin”, bloggade ledarredaktionens chef Karin Pettersson. ”Berättande som berör”, twittrade kollegan Daniel Swedin. ”Kaoschocksiffror”, twittrade tidningens chef för sociala medier, Ehsan Fadakar.

Men frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.

När andra tidningar 2011 stängde sina kommentarsfält valde nämligen Aftonbladet en kompromiss: anonymiteten avskaffades men kommentarsfälten fick vara kvar. Detta driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.

Facebooks definition av vad som räknas som en rekommendation av en artikel på Facebook är nämligen ytterst generös.

Om man skriver en kommentar till en delad artikel redovisas det som en rekommendation i sociala medier. Men inte nog med det, om man gillar en kommentar som någon annan skrivit, räknas det också som en delning.

Eftersom Aftonbladet är den enda större dagstidning i Sverige som använder Facebooks kommentarsfältsfunktion på den egna hemsidan får detta av allt att döma dramatiska effekter på detta redan uppblåsta mått, samtidigt som redaktionen tillskriver måttet stor vikt. Resultatet är att de siffror Aftonbladet hänvisar till för att bekräfta sin enorma dominans i sociala medier saknar tillförlitlighet.

Vad kännetecknar då dessa kommentarsfält? Här hittar man den brokiga diskussion som brukar karaktärisera medborgarsamtalet. Men dessvärre finns också något mer. I flera fall har Aftonbladet erbjudit utrymme åt ren rasism i kommentarsfältet, i direkt anslutning till den redaktionella texten.

Här är några exempel från just den vecka som Aftonbladets ledarredaktion bygger sin jämförelse på. Den tredje oktober publicerades en text av Daniel Swedin om registreringen av romer i Sverige. I kommentarsfältet var det många som valde att försvara registret:

”Romfolket er kriminelle som fortjener bli registrert. De har etter besteevnebevist at de ikke vil fölge andre loverog regler ennsine egne.. Men penger vil de ha. Drittleidissemenneskene som kun vil drive med latskapogfaenskap”.

Kommentaren gillas i skrivande stund (7 oktober, fyra dagar efter publiceringen) av 74 personer.

”Swedin måste leva i en drömvärld, alla vet vad zigenare är för några”.

Kommentaren gillas av 199 personer.

”Zigenarna har inte lidit. Zinkisarnas fråga är som vanligt: Hur mycket kan vi tjäna på detta. // Stöddiga och gapiga, inget vi behöver”

Kommentaren gillas av 42 personer.

Exemplen kan mångfaldigas. Dessa tre kommentarer – exempel som rör sig vid eller över gränsen för hets mot folkgrupp – har alltså genererat fler delningar (318 stycken) för Aftonbladet än vad en genomsnittlig ledarartikel i någon annan svensk tidning brukar få.

Det allvarliga här är inte att Aftonbladets siffror är så uppblåsta utan baksidan av jakten på snygga nyckeltal: de bristfälligt modererade kommentarsfälten.

Aftonbladet gör uppenbarligen bedömningen att detta är ett pris värt att betala för att kunna redovisa framgångar i sociala medier. ”Visst finns en stor risk att jakten på klick och delningar skymmer uppdraget” skriver Karin Pettersson själv. Kaoschocksiffror, ja sannerligen.