Sverige kan bli det sista landet i EU där bara staten får sälja alkohol. Sverige behöver normaliseras menar debattören. Foto: Christine Olsson/TT
Debattinlägg

”Systembolagets vilseledande kampanjer fortsätter”

Publicerad

SYSTEMBOLAGET · ”Systembolaget har allt svagare argument, samtidigt som man agerar mer och mer som ett kommersiellt bolag som kampanjar för sin egen existens. Nu behöver företaget konkurrensutsättas”, skriver Alexander Fritz Englund.

Om debattören

Alexander Fritz Englund
Författare till rapporten ”Farväl till Systembolaget” (Timbro)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Just nu slåss Systembolaget för att bevara sin ställning som svenskarnas enda alkoholbutik.

I Almedalen bjöd de in en rad personer med ömsesidiga intressen. Där fanns Systembolagets vd tillsammans med folkhälsominister Gabriel Wikström som skrivit artiklar tillsammans med IOGT-NTO och Petra S Meier, influgen professor och chef vid Sheffield Alcohol Research Group.

I en intervju på Systembolagets hemsida säger Meier att det vore en bra idé med ett statligt minimipris på alkohol. Det är en idé som ligger långt till vänster om svensk debatt.

Temat för seminariet i Almedalen var hur olika länder i EU dricker olika. Låt mig därför också tala om hur olika länder i Europa reglerar sina marknader.

Sverige blir mer och mer ensamt om sin politik. Av 28 medlemsländer är Sverige det enda landet där man inte får sälja drycker med en alkoholhalt över 2,25 procent (3,5 för öl) i livsmedelsbutiker.

Vi har också högst åldersgräns i EU för köp av öl och vin – 20 år – som generellt är 18 år.

Även utanför EU, i den svenska förebilden Kanada, har flera delstater avreglerat sin alkoholförsäljning.

I Alberta privatiserades de offentligt ägda alkoholbutikerna 1993. Resultatet? Forskning visar att utbudet ökat, att fler arbetstillfällen skapats och att tillgängligheten blivit bättre. Den vägen skulle också Sverige kunna gå.

Det främsta motivet för att behålla monopolet är förstås folkhälsan.

Teorin är att en ökad tillgång till alkohol skulle leda till ökad konsumtion, vilket skulle leda till att den alkoholrelaterade dödligheten ökade. Men den hypotesen har visat sig ha stora brister. Den alkoholrelaterade dödligheten har sjunkit sedan EU-medlemskapet – trots att tillgängligheten och konsumtionen ökade.

När folkhälsoargumentet svajar börjar Systembolaget framföra andra skäl. Nu kommunicerar man till exempel att man garanterar ett bredare utbud än en fri marknad.

I en tv-reklam tar man in en fiktiv managementkonsult som ska få upp lönsamheten. Hans lösning är att minska utbudet och bara behålla några storsäljare.

Problemet är att den bilden inte stämmer. I en ny rapport har Timbro undersökt över 50 europeiska butiker och fann att i minst tio andra europeiska länder finns det butiker i huvudstäderna med bättre utbud av öl än de bästa butikerna som Systembolaget driver.

Systembolaget har allt svagare argument, samtidigt som man agerar mer och mer som ett kommersiellt bolag som kampanjar för sin egen existens. Nu behöver företaget konkurrensutsättas.

Diskussionen om en marknad som omsätter nästan 30 miljarder kronor kan inte ges bort till den enda aktör som kan väntas förlora på en avreglering.

Steg ett vore att tillåta gårdsförsäljning. Det skulle vitalisera marknaden. Steg två vore att skissa på en modell likt vissa kanadensiska delstater med specialiserade alkoholbutiker som säljer alkohol parallellt med Systembolaget.

På sikt bör vi avreglera marknaden helt, eftersom möjligheten att reglera alkoholförsäljningen inte försvinner även om handeln bedrivs av privata aktörer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.