Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling i Hörnettområdet i Örnsköldsvik. Boende uppmanas gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation. LÄS MER

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

”Förbjud doftsättning i offentliga inomhusmiljöer”

ALLERGI · ”Det finns inte någon medicinsk behandling som botar doftöverkänslighet utan de som är drabbade är hänvisade till att undvika dofter och är därför beroende av omgivningens hänsyn”, skriver Maritha Sedvallson.

Maritha Sedvallson
Förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

Parfymdofter är ett hinder för personer som är överkänsliga mot parfym.

Det medför svårigheter att vistas i olika offentliga inomhusmiljöer på grund av andras parfymdoft. Exempel på sådana miljöer är arbetsplatser, skolor, vården, i kulturlivet och i kollektivtrafiken.

Astma- och Allergiförbundet vill uppmärksamma doftöverkänslighet för att det är ett stort problem för så många.

Förbundet kräver nu att doftsättning i offentliga inomhusmiljöer förbjuds.

Det finns i dag företag som ägnar sig åt att ”doftsätta” butiker, köpcentrum och hotell – miljöer som där våra medlemmar inte kan vistas i.

Doftöverkänslighet, även kallat sensorisk hyperreaktivitet/SHR, är relativt vanligt bland vuxna – drygt sex procent uppfyller kriterierna för medicinsk diagnos.

Långt fler, omkring 33 procent anger själva att de har någon form av doftöverkänslighet.

Det finns inte någon medicinsk behandling som botar doftöverkänslighet utan de som är drabbade är hänvisade till att undvika dofter och är därför beroende av omgivningens hänsyn.

Doftöverkänslighet anses bero på en ”överretbarhet” i det sensoriska nervsystemet. Vanliga symtom är luftvägsbesvär (hosta, andnöd, heshet, slembildning), irritation i ögon, näsa eller hals eller mer allmänna symtom (huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar).

Symtomen kan påminna om astma eller allergi men har andra orsaker. Besvären kan hålla i sig i flera dagar och leda till sjukfrånvaro även om man bara utsätts för parfymdoft en kort stund.

Försäljningen av parfymerade kosmetiska produkter ökar i Sverige – från 8 miljarder kr 2002 till 16 miljarder kr 2013.

Troligen utsätts därför doftöverkänsliga personer oftare och i högre grad för ämnen som de kan reagera på jämfört med tidigare.

En ny trend verkar också vara att luften i offentliga inomhusmiljöer som till exempel köpcenter och hotell doftsätts.

Fenomenet kallas ”sensory branding” och innebär att företag lanserar speciella dofter i exempelvis köpcenter för att skapa en positiv upplevelse för kunden och därmed påverka människor att handla mer.

Men personer som har doftöverkänslighet riskerar tyvärr bli sjuka även om det handlar om en låg halt av doftämnen i inomhusluften.

Vi anser därför att doftsättning av luften i offentliga inomhusmiljöer bör förbjudas i lag.

Under den parfymfria veckan kommer Astma- och Allergiförbundet i olika sammanhang framföra följande förslag som skulle underlätta livet för människor med doftöverkänslighet om de genom-fördes:

  • Välj parfymfria produkter och spara din parfym till privata tillfällen då man kan kontrollera om man kommer att möta medmänniskor som mår dåligt av att utsättas för parfymdoft.
  • Visa extra hänsyn i utsatta miljöer som vårdinrättningar, skolor, arbetsplatser och i kollektivtrafiken.
  • Regeringen måste också utreda hur människor i enlighet med FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning kan skyddas från att ofrivilligt utsättas för doftsättning i offentliga inomhusmiljöer.

Till sist: vad allt det här handlar om, är att visa hänsyn, då parfymdofter begränsar livet för den som är drabbad.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.