Sveriges handelsflotta växer igen. M/S Visborg är det fartyg som gör att flottan nu passerar hundrastrecket. Men för att den goda trenden ska fortsätta krävs ett antal åtgärder, menar branschen. Foto: Foto: Shippax
Debattinlägg

”100 svenskflaggade fartyg – så här kan de bli ännu fler”

Uppdaterad
Publicerad

”Att vi nu har 100 svenskflaggade fartyg ger Sverige bättre möjligheter till klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt. Samtidigt är det viktigt att vi nu inte lutar oss tillbaka och tror att den positiva trenden håller i sig av sig självt”, skriver företrädare för tre sjöfartsorganisationer.

Om debattörerna

Rikard Engström
VD för Svensk Sjöfart
Mikael Huss
VD för Sjöbefälsföreningen
Kenny Reinhold
Ordförande för Seko Sjöfolk

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Trenden fortsätter: Nu firar vi 100 fartyg med svensk flagg!

Många års målmedvetet och faktabaserat samarbete har gett resultat. Tillsammans har sjöfartsbranschen och politiker lyckats bryta den nedgående trenden och nu växer den svenskflaggade handelsflottan igen.

I början av 2019 passerar vi hundrastrecket då Gotlandsbolagets fartyg Visborg flaggar svenskt.

Mellan 2001 och 2016 minskade den tidigare starka handelsflottan drastiskt, från 254 till 89 fartyg, men 2017 vände det och fler fartyg flaggade in till Sverige. Detta trendbrott är ett resultat av att förutsättningarna för den svenska sjöfarten har förbättrats.

De senaste åren har regering och riksdag, de fackliga parterna och den svenska rederinäringen genomfört en rad åtgärder som exempelvis införandet av tonnageskatt, regelförenklingar, inspektionsdelegering och moderniserade kollektivavtal.

Att vi nu har 100 svenskflaggade fartyg ger Sverige bättre möjligheter till klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt. Samtidigt är det viktigt att vi nu inte lutar oss tillbaka och tror att den positiva trenden håller i sig av sig självt.

Vi vet att förutsägbara och långsiktigt konsekventa villkor för näringen är avgörande för att den svenska handelsflottan ska kunna fortsätta växa.

Och de tre viktiga och väsentliga åtgärder som kan garantera detta är att:

1. Förenkla och harmonisera regelverket för sjöfartsstöd

Idag gör olika myndigheter och instanser olika bedömningar, trots att syftet för regelverket är ett och samma, nämligen att garantera likvärdiga konkurrensvillkor för den svenska sjöfarten gentemot andra EU-länder samtidigt som arbetsvillkor och löner följer svensk standard.

Vidare bör regelverken harmoniseras och förenklas så att fartyg i internationell konkurrens omfattas både av nettomodellen och av tonnageskatten.

För att undvika följdfel i – och byråkratisering av – regelverket bör det harmoniseras så att grunden för bedömningen om sjöinkomst, sjöfartsstöd och tonnagebeskattning blir lika.

2. Säkerställ långsiktig och förutsägbar nettomodell

Med syftet att garantera de svenska rederierna lika konkurrensvillkor gentemot rederier i övriga EU-länder infördes 2001 den så kallade nettomodellen för sjöfartsstödet. Att bevara nettomodellen är en viktig principfråga.

Det är viktigt för enskilda rederier att systemet är förutsägbart och stabilt om de ska göra stora investeringar i Sverige. Det är också viktigt att ett av villkoren i den svenska modellen, det vill säga statens del, inte påverkas då den utgör grunden för de villkor som förhandlats fram av sjöarbetsmarknadens parter.

Därför bör nettomodellen återföras och gälla under en fastställd och långsiktig period, enligt en blocköverskridande överenskommelse.

3. Tillsätt ett sjöfartsråd för framtidens sjöfart

Sjöfarten vill ta ansvar, kan bidra med kompetens och vara en del i att bevara och skapa ett väl fungerande system.

Genom att bygga upp ett partsöverskridande sjöfartsråd kan politiska beslut både fattas och förankras effektivare, vilket bidrar till långsiktig stabilitet och större tydlighet.

Det är vad den svenska sjöfarten behöver för att kunna växa och stärka hela den maritima näringens konkurrenskraft utifrån den svenska modellen.

Kostnaderna för dessa åtgärder är försumbara i förhållande till vad de ger för samhällsekonomiska vinster. Vinsterna genereras bland annat med ökade skatteintäkter till staten, då fler fartyg med svensk flagg ger goda samhällseffekter i form av hållbara och klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt.

Nu har Sveriges handelsflotta passerat hundrastrecket, låt oss nu ta nästa steg och fortsätta den positiva trenden in i framtiden.

Blå Tillväxt

Visa

Inom ramen för Blå Tillväxt samarbetar Föreningen Svensk Sjöfart, Sjöbefälsföreningen och Seko Sjöfolk för att öka medvetenheten om sjöfartens betydelse för arbetsmarknaden, miljön och tillväxten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.