Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Till vänster Amineh Kakabaveh (V). Till höger kurder i Irak. Foto: Riksdagen / AFP PHOTO / SAFIN HAMED

”Kurderna har rätt till självbestämmande ”

OPINION · ”FN avråder nu kurderna från att genomföra valet. Som kurd vänder jag mig emot att FN verkar gå i samma fotspår som Iran, Irak och Turkiet”, skriver Amineh Kakabaveh (V).

Amineh Kakabaveh
Riksdagsledamot (V)

På måndag är det folkomröstning om självständighet för Kurdistan i norra Irak.

I hundra år har kurderna väntat på att det här valet ska bli verklighet – och nu när det äntligen ska ske så är omvärlden inte redo.

FN avråder nu kurderna från att genomföra valet. Och som kurd vänder jag mig emot att FN verkar gå i samma fotspår som Iran, Irak och Turkiet.

Det är absurt att hela världen behöver kurderna i kriget mot IS/Daesh, men när det kommer till vad kurderna vill – då finns inte omvärlden där.

Kurderna är ett folk vars land styckats, delats upp och utgjort en bricka i stormakternas geopolitiska spel om inflytande och naturtillgångar.

Kurderna är den största folkgruppen i världen som inte har en egen stat.

Av FN har kurderna erkänts bestämmanderätt. Men vad kurderna vill har inga stormakter frågat efter – allra minst de regionala makterna som Turkiet, Irak eller Iran.

Saddam Husseins angrepp på kurderna och den efterföljande, av USA införda, flygförbudszonen gav kurderna i Kurdistan Irak möjlighet att inträtt ett begränsat självstyre i federation med övriga Irak.

Efter 25 år kan vem som helst konstatera att federationen fungerat uselt på många sätt.

Även om den nyfödda demokratin i irakiska Kurdistan har varit bättre än de andra delarna i Irak är den långt ifrån perfekt. Demokratibygge tar tid. Särskilt i diktaturer.

Kurderna har inte bara haft regionens regimer som sin fiende, utan även islamistiska fundamentalister så som till exempel IS/Daesh.

I sin kamp mot IS/Daesh har de inte bara kämpat för sitt eget existensberättigade utan också sida vid sida med andra minoriteter i regionen. Det kurdiska folket har visat att man har en strävan och en vilja att skapa en demokratisk rättsstat.

Vägen till något sådant kan bli mödosam och lång. Men för att nå det målet måste man faktiskt ha en stat, i vilken man kan skapa denna demokrati.

De enda som egentligen har rätt att yttra sig i frågan om hur kurderna ska förverkliga sitt självbestämmande är kurderna själva. Detta kommer att ske genom en folkomröstning den 25 september i Kurdistan, Irak.

Liksom tidigare i historien försöker dock de gamla stormakterna från kolonialtiden: England och Frankrike (nu i EU-skepnad), USA, Iran och Turkiet, att driva sitt spel, med varningar och hot.

Det finns sedan länge starka krafter som inte vill tillerkänna kurderna rätten att utropa egen stat. I Turkiet och Iran intensifieras förföljelserna av den kurdiska befolkningen.

Erdoğan har hotat med krig om röstningen för ett självständigt Kurdistan går igenom. Även Iran och Irak har gjort skarpa uttalanden om folkomröstningen.

De kan starta krig om de vill och det skulle med säkerhet bli blodigt – mycket blodigt om de verkställde sina hot.

Det kurdiska folket har rätt till självbestämmande och därmed också rätt att bestämma hur den ska bli verklighet. Där får det inte råda någon tvekan.

Det ska alla andra i omvärlden respektera!

Men låt oss gå ett steg längre – bortom självständigheten.

På goda grunder kan man anta att det blir ett ja till ett självständigt Kurdistan. Det är vad det kurdiska folket länge, länge önskat sig.

Men hur ska denna stat se ut?

Självklart tänker vi oss – eller vill vi – i Sverige att det skall uppstå en demokratisk kurdisk rättsstat där kvinnor och män har lika värde och rättigheter. En stat som respekterar mänskliga rättigheter yttrandefrihet och demokrati.

Men att bilda en ny stat är inte gjort i en handvändning, oavsett var något sådant inträffar.

Situationen i dagens Kurdistan Irak är att presidentens mandat gått ut, men han sitter likafullt kvar. Något nytt presidentval har inte genomförts.

Det finns ett parlament, men det är upplöst, flera regeringskritiska tidningar har stängts och flera journalister kidnappats och mördats för att de skrivit kritiska artiklar om korruption och nepotism i Kurdistan Irak.

De skyldiga är fortfarande på fri fot.

Parlamentets talman har hindrats från att utföra sitt ämbete. Statsanställda har inte fått lön på snart ett år i detta oljerika land.

Situationen i hela Kurdistan är svår på många sätt, men det är mycket viktigt – inte bara för kurderna – att den nya stat som kan komma att bildas får en djup och bred folklig förankring.

Det här kan bara uppnås om staten respekterar mänskliga rättigheter, tillämpar jämställdhet mellan könen, visar respekt för alla nationella minoriteter och följer demokratiska principer.

Det här är också enda sättet att bygga en stark och livskraftig kurdisk stat, som åtnjuter respekt i övriga världen.

Många kurder förväntar sig att Sverige bidrar och stödjer en sådan utveckling i ett framtida fritt Kurdistan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Kurdernas självständighetskamp

Mer i ämnet