Elever som kommer från tuffa förhållanden drabbas värst av dagens system med ett långt sommarlov, anser Anna König Jerlmyr (M). Foto: Peter Knutson

”Dags att korta sommarlovet”

OPINION · ”Elever som kommer från tuffa förhållanden drabbas värst av dagens system med ett långt sommarlov. En tredje skoltermin skulle göra den svenska skolan mer modern”, skriver Anna König Jerlmyr (M).

Anna König Jerlmyr (M)
Gruppledare och oppositionsborgarråd för Moderaterna i Stockholms stad

Skolstarten närmar sig efter ett långt sommarlov. En ledighet, som varierar stort från barn till barn. Samtidigt måste kunskapsnivåerna hos Stockholms skolelever förbättras. Mer undervisningstid behövs.

Barn och ungdomar i Sverige har bland de längsta sommarloven i Europa.

Dagens system med en höst- och en vårtermin, och ett långt sommarlov, är en rest från en svunnen tid då barnen behövde hjälpa till med jordbrukssysslor.

I dag ser samhället annorlunda ut och de långa sommarloven utgör en stor utmaning för många barnfamiljer.

De flesta föräldrar har inte mer än fem veckors semester och har svårt att pussla ihop livet denna tid. Familjer tvingas dela upp sig och kan inte ha sommarlov tillsammans.

Att barnens lov är längre än semestern är särskilt svårt för ensamstående föräldrar. Inte alla har råd att åka på semester.

Också det faktum att barnen under sommaren inte kan äta skollunch utan behöver få ett extra mål mat i hemmet, gräver djupa hål i många plånböcker.

Undersökningar har visat att barns kunskaper inom skolämnena försämras under loven, och framför allt under det långa sommarlovet.

Vidare visar forskning att långa lov ökar de sociala klyftorna i samhället. En del barn får mycket stimulans med närhet till böcker och olika aktiviteter. Andra barn tvingas sitta hemma.

Enligt PISA-undersökningen från december 2016 minskar likvärdigheten i den svenska skolan.

Skillnaderna ökar mellan elever med bättre socioekonomiska förutsättningar och de med sämre, och även mellan svenskfödda elever och utlandsfödda.

Integration och möjligheten att bygga sig en framtid börjar redan i skolan. En extra skoltermin skulle motverka segregationen och stimulera eleverna kunskapsmässigt.

Vi vill därför förändra nuvarande läsårsindelning i den svenska skolan från två terminer till tre. Stockholm har utmärkta förutsättningar för att bli pilotkommun för att testa ett nytt terminssystem.

Studierna skulle därmed kunna spridas jämnare över läsåret och minska stressen för många elever. En extra termin skulle göra att sommaren kan utnyttjas till att komma ikapp i skolan, lära sig mer och utvecklas snabbare.

Treterminssystem finns redan i flera andra länder, däribland i Storbritannien. Mellan terminerna får eleverna ett par veckors ledighet.

Detta borde Sverige låta sig inspireras av, även när det gäller den svenska högskolan. Med ökat antal undervisningstimmar vill vi förbättra elevernas kunskaper i framför allt matematik, men också i grundläggande läsförståelse och programmering.

För att få fram fler lärare vill vi att lärarutbildningen byggs ut och att yrket görs mer attraktivt så att fler lockas att söka sig dit.

Lärare behöver avlastas administrativt genom administrativa assistenter för att få mer tid till kollegialt lärande och uppföljning.

Moderaterna i Stockholm avser gå fram med piloter bland de skolor som visar intresse för ett nytt terminssystem.

Elever som kommer från tuffa förhållanden drabbas värst av dagens system med ett långt sommarlov. En tredje skoltermin skulle göra den svenska skolan mer modern och förbättra förutsättningarna för barnen att få bättre kunskaper och större möjlighet att komma in på den utbildning de önskar och att i framtiden få ett arbete.

Goda kunskaper från skolan lägger grunden för en bra framtid. Ska framtida generationer rustas på bästa sätt behöver undervisningen och kvaliteten öka i svensk skola.

Ett första och för mig självklart steg bör vara att lämna 1800-talet bakom oss och möta framtiden med en mer modern anpassad skolgång. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.