Annie Lööf är 29 år gammal och ganska ny och oerfaren som minister och ordförande för Centerpartiet. Ändå har hon den högsta lönen av alla partiledare i Sverige: drygt 151 000 kronor i månaden. Det är 7 000 kronor mer än vad en ny och oerfaren undersköterska i äldreomsorgen ska tjäna på ett helt år. Om Centerpartiet får som de vill. Förslaget att sänka ingångslönerna med 25 procent innebär att en heltidsarbetande undersköterska skulle ha ungefär 8 500 kronor kvar att leva på efter skatt, skriver Josefin Brink.
Annie Lööf är 29 år gammal och ganska ny och oerfaren som minister och ordförande för Centerpartiet. Ändå har hon den högsta lönen av alla partiledare i Sverige: drygt 151 000 kronor i månaden. Det betyder att Annie Lööf varje månad tjänar 7 000 kronor mer än vad en ny och oerfaren undersköterska i äldreomsorgen ska tjäna på ett helt år. Om Centerpartiet får som de vill.
Centerpartiets förslag att sänka ingångslönerna med 25 procent innebär att en heltidsarbetande undersköterska skulle ha ungefär 8 500 kronor kvar att leva på efter skatt. Det ska jämföras med att den som studerar på heltid har 8 920 kronor i månaden att leva på. Med den inkomsten går studenter back med 740 kronor i månaden efter att levnadsomkostnaderna är betalda enligt en uträkning av Sveriges studentkårer.
Med samma räknesätt skulle alltså en heltidsarbetande undersköterska gå back med 1 160 kronor i månaden efter Centerpartiets lönesänkning. I verkligheten skulle det se mycket värre ut än så. Mer än hälften av de anställda i äldreomsorgen jobbar nämligen deltid, så den verkliga månadsinkomsten skulle bli ännu lägre för de flesta.
Lika illa eller värre ser det ut i restaurangbranschen, handeln och städbranschen. Lönerna är låga och många har timvikariat och jobbar deltid. Redan idag är ekonomin knapp för alla som vårdar, serverar, städar och betjänar kunder i butiker. Utan dessa hundratusentals människors arbete skulle samhället sluta fungera. Men Annie Lööf tycker alltså inte att de är värda de löner de får. De ska ha ännu mindre.
Motivet är förstås att sänkta löner ska leda till fler jobb. Idén att arbetslösheten beror på att det är för dyrt att anställa är inte bara Centerpartiets, utan hela den borgerliga regeringens. Sedan 2006 har hela den borgerliga arbetslinjen pekat i en och samma riktning. Genom en kombination av skattesänkningar till dem som redan har jobb och sänkt ersättning och avskräckande åtgärder för arbetslösa har regeringen krattat manegen för sänkta löner.
Dessutom har regeringen satsat mångmiljardbelopp på sänkta arbetsgivaravgifter för unga. En sänkning som motiverades på samma sätt som Centerpartiets lönesänkningsförslag: Om bara kostnaden för att anställa en ung och oerfaren person blir lägre, kommer arbetsgivarna öppna armarna för dem. Den reformen har inte fått någon som helst effekt: Andelen unga som är anställda i handeln och hotell- och restaurangbranschen har till och med minskat något sedan ungdomsrabatten infördes!
En rimlig slutsats av det fiaskot är att sänkta lönekostnader faktiskt inte med någon automatik leder till fler jobb. Inte heller i internationella jämförelser går det att leda i bevis att låga minimilöner och låg arbetslöshet hänger ihop. Både Norge och Danmark har högre minimlöner än Sverige och en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet.
I USA å andra sidan är arbetslösheten högre än i Sverige trots att både minimilönerna och snittlönerna för arbetare är betydligt lägre där. Den verkligt stora skillnaden mellan USA och Sverige är att en betydligt större andel av befolkningen där lever i fattigdom – trots att de arbetar. Det är den framtid Annie Lööf och Centerpartiet stakar ut för Sverige med sin lönesänkarpolitik.