Under vintern har förlossningsvården debatterats intensivt. Även om många vet att svensk förlossningsvård står sig väl i internationella jämförelser finns det en utbredd oro hos många blivande föräldrar att de inte ska få den vård de behöver, när de behöver den.
Det är oacceptabelt.
Ingen ska behöva känna sig otrygg eller rädd inför det speciella tillfälle i livet som det är att bli förälder och för första gången möta sitt barn.
Regeringen har genomfört stora satsningar på förlossningsvården. Trots det kvarstår oron.
Vi förväntar oss att landstingen nu anstränger sig maximalt för att förstärka och utveckla svensk förlossningsvård. Svensk förlossningsvård måste vara jämlik och av god kvalitet över hela landet.
För att skaffa oss en bild av läget i svensk förlossningsvård utifrån flera perspektiv har vi under vintern bjudit in till möten.
Vi har träffat landsting, företrädare för barnmorskor och läkare, och medborgarrörelser som Födelsevrålet och representanter för motståndarna mot nedläggningen av BB i Sollefteå. Vi kan konstatera att olika aktörer lyfter olika frågor.
- Det finns på flera håll en oro om förlossningsvården ska finns där när man behöver den och om platserna räcker till.
- Personalens villkor är en av de största utmaningarna. Idag slutar alldeles för många inom förlossningsvården på grund av för tuffa arbetsvillkor. Förutsättningarna gör det svårt att rekrytera och behålla personal. Det är också viktigt att kontinuerligt vidareutbilda personalen.
- Många mammor känner sig övergivna efter att barnet har fötts. Landstingen behöver bli bättre på eftervården och uppföljningen av mammans hälsa efter själva förlossningen.
Ansvaret kring förlossningsvården är delat mellan landstingen och regeringen. Landstinget har det huvudsakliga ansvaret för att driva, organisera, bemanna och finansiera vården men samtalen bekräftar att de riktade satsningar från regeringens sida gör skillnad.
Sedan tidigare satsar regeringen 400 miljoner kronor per år på förlossningsvården.
Satsningen pågår mellan 2015 och 2019 och kan bland annat användas till bemannings- och personalfrågor. I vårbudgeten satsat ytterligare en halv miljard kronor 2017, som även får användas under 2018.
Under mandatperioden har regeringen också byggt ut barnmorskeutbildningen med 250 nybörjarplatser. Utöver detta har flera viktiga satsningar på sjukvården i stort, som höjda generella statsbidrag med nästan tre miljarder kronor.
Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag kring förlossningsvård och kvinnors hälsa. Förlossningsvården är i behov av nya kunskapsstöd, det vill säga moderna verktyg som underlättar för exempelvis barnmorskor att bedriva vården enligt aktuell kunskap och forskning.
Myndigheten ser just nu över vilken typ av kunskapsstöd som behöver tas fram. Regeringes fokus är tydligt. Vi prioriterar förlossningsvården och varje blivande förälders rätt till en trygg förlossning och bra eftervård.
Men precis som regeringen gör sin del behöver landstingen göra sin. Vi utgår från att landstingen nu tar tillfället i akt att hitta nya lösningar.
Det handlar om att våga tänka nytt, lära sig av goda exempel men framförallt, tillsammans med fackliga organisationer, hitta nya vägar för att skapa bättre arbetsvillkor för personalen.
Det måste finnas vettiga förutsättningar för personalen att göra sitt jobb och där har landstingen som arbetsgivare på flera håll ett viktigt arbete framför sig.
Vi vet att många landsting jobbar hårt med detta – men det är uppenbart att mycket mer behöver göras. Alla blivande föräldrar ska kunna känna sig trygga med att få den vård de behöver.