Efter ett flertal hot från nazister beslutade judiska föreningen i Umeå i våras att lägga ner sin verksamhet. Det är oacceptabelt.
Hot och våld ska inte kunna tysta eller hindra människor från att leva sina liv som de själva vill.
Det behövs ytterligare åtgärder för att värna säkerheten för judiska organisationer och för att motverka hatbrott, fördomar och diskriminering.
Judar i dagens Sverige hånas och trakasseras på öppen gata för att de bär judiska kännetecken. Antalet antisemitiska hatbrott som anmäls till polisen har, enligt Brottsförebyggande rådet, trefaldigats från 1997 till 2014.
I undersökningen ”Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige”, utförd 2005 på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet och baserad på enkäter till drygt 5.000 personer, framkommer att 13 procent av de svarande systematiskt ansluter sig till påståenden som bygger på ”judarnas” makt och inflytande över allt från medierna och världsekonomin till USA:s utrikespolitik.
Sju procent av de svarande ansåg att det låg något i påståendet att Israel var inblandat i terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Enbart 47 procent av de svarande avvisade detta påstående helt.
Även den israelisk-palestinska konflikten används för att sprida eller befästa antisemitiska attityder. När svenska judar hånas eller attackeras för beslut fattade av den israeliska staten är det ett oacceptabelt uttryck för kollektiv skuldbeläggning.
Det behövs fortsatta insatser för att sprida kunskap om antisemitism och de särskilda föreställningar som är antisemitismens näring.
Det är också angeläget att det sker ett kontinuerligt arbete för att sprida kunskap om förföljelsen mot judar genom historien och fram till våra dagar, och att detta arbete bedrivs på ett sätt som gör att kunskapen når fram till alla delar av den svenska befolkningen.
Den judiska föreningen i Umeå hade krossäkrade rutor och larm. Den hade även blivit tillsagd att ha kameror i lokalen. Trots det tvingades man lägga ner efter upprepade hot.
Också på andra platser utsätts judar för hot och trakasserier. Den utsatta situationen för Malmös judar är välkänd.
Det är viktigt att åtgärder för att öka säkerheten utvärderas och att säkerhetsläget kontinuerligt följs upp.
Ingen ska behöva känna fruktan eller oro inför att besöka synagogan, den judiska skolan eller någon annan judisk institution.
Arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet behöver läggas upp i kontinuerlig dialog med det judiska civilsamhället och dess olika företrädare. Denna dialog behöver ske på ett sätt som fångar upp olika aspekter och tar hänsyn till att situationen vad gäller antisemitism och hotbilder varierar i olika delar av samhället.