Foto: TT/Anna Molander
Debattinlägg

”Många greppar efter varje halmstrå i jakten på lindring”

Publicerad

”Det går inte att frångå att alternativa behandlingar kan vara riskfyllda medan många komplementära behandlingar kan bidra till bättre behandlingsresultat och välmående”, skriver debattören.

Om debattören

Barbro Sjölander
Ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Många patienter har funderingar kring komplementär vård, KAM. Det vill säga, olika metoder som kompletterar och/eller ersätter den medicinska behandlingen.

Komplementär vård kan vara något som riktar sig både till kropp och själ som exempelvis medicinsk yoga och naturpreparat som örter eller vitaminer.

Det kan även innebära att patienten tackar nej till konventionell vård och väljer helt alternativa behandlingar. Dessa kan ibland innebära stora kostnader och resor till andra länder där bland annat värmeterapier, infusioner erbjuds.

Nya svenska studier visar att 25 procent av patienter med en cancerdiagnos använder sig av KAM som komplement till onkologisk behandling. Användarna är främst yngre, välutbildade kvinnor.

Idag är många patienter pålästa om alternativa metoder och informationen kan de få ta del av på många olika sätt genom exempelvis internet där kunskapen lätt kan delas till andra, men där tyvärr också felaktig kunskap lätt kan få fäste.

Många greppar efter varje halmstrå i jakten på lindring av dagens tuffa behandlingar och bot när vården inte längre kan erbjuda önskade resultat. Ett mindre antal personer söker helt och hållet alternativa metoder och tackar nej till de behandlingar som vården erbjuder.

Överlevnaden i cancer i Sverige är hög jämfört med många andra länder. Men har vården en holistisk syn på individen?

När det kommer till KAM måste vården försöka förstå varför personer söker alternativa behandlingar och våga möta patienten i hens funderingar kring KAM.

Frågor vården bör ställa sig är:

Vågar patienten lyfta tankar om komplementära/alternativa behandlingar med oss?

Känner patienten att vi är lyhörda?

Har jag tillräcklig kunskap om KAM?

Vilken information om KAM passar just den patient jag har framför mig?

Det går inte att frångå att alternativa behandlingar kan vara riskfyllda medan många komplementära behandlingar kan bidra till bättre behandlingsresultat och välmående då de exempelvis kan minska stress. Kraftig stress kan enligt utländska studier bidra till cancerspridning.

Undersökningar visar att den svenska vården är mycket dåliga på att kommunicera med sina patienter och läkare larmar om att patienter väljer alternativa behandlingar och dör istället för att ta emot en behandling där överlevnaden är god.

Vården måste bli bättre på att motivera varför vi patienter ska välja deras rekommenderade behandlingar och de måste kunna göra det på ett språk som patienten förstår.

Vi kan exempelvis lära av USA och en del andra länder där de stora cancersjukhusen som exempelvis MD Anderson Cancer Center ger patienten information om integrativ medicin (skolmedicin och komplementära metoder) på sin hemsida.

Varför finns det inte motsvarande i Sverige på universitetssjukhusens hemsidor och på 1177? Varför finns inte råd om komplementära behandlingar med i vårdprogrammen?

Vi vill:

– Se mer forskning kring hur många som väljer KAM, varför väljer de komplementära/ alternativa metoder, vilka fördelar och nackdelar har de olika metoderna.

– Att de bra metoderna ska komma alla till godo inte bara välutbildade unga kvinnor.

– Att vården ska skaffa sig kunskap om KAM för att våga diskutera KAM med oss.

– Att vården lyssnar på oss, lär av oss och visar respekt för den kunskap vi tillgodosett oss.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.