Det är ingen nyhet att afrosvenskar, i synnerhet svarta kvinnor, har det svårare i den svenska offentligheten och i det politiska etablissemanget.
Inte bara bedöms vi utifrån en annan måttstock där vi förväntas vara mer utbildade, mer vältaliga och ha fler erfarenheter för att rättmätigt kunna ta plats, vi bedöms även hårdare när den mänskliga faktorn infinner sig och vi begår misstag.
När Victoria Kawesa blev partiledare var många inte bara överlyckliga för att hon skrev historia och vi för första gången i Sverige fick en afrosvensk, kvinnlig partiledare.
Vi var lika glada över att se en välutbildad kvinnlig forskare med en reell verklighetsförankring, en total motsats till den partipolitik vi ser som ofta kännetecknas och genomsyras av nepotism och karriärslusta och där utbildning och erfarenhet inte meriteras.
Men med framsteg kommer också bakslag.
Kort efter att Kawesa valts till partiledare polisanmäls hon för att ha angett en felaktig källa under en föreläsning på konferensen G16 fyra månader tidigare.
Trots att saken var utredd och avklarad enligt universitetet sattes nu en rättsprocess och inte minst en mediacirkus igång. Förra veckan kom beslutet att Kawesa åtalas.
Vi menar att Kawesafallet är unikt på många sätt och att det bryter flera rättsnormer i samhället. Fallet bryter både proportionalitets- och likabehandlingsprincipen.
I forskarvärlden är plagiat ett stort problem och det rapporteras ideligen om allvarligare fall av misstänkt vetenskaplig oredlighet, men att polisanmälan eller åtal blir aktuellt är enormt sällsynt.
Behandlingen av Kawesa visar starka politiska såväl som rasistiska tendenser och är en form av dubbelbestraffning.
Vi är många som har följt Kawesa genom åren och bevittnat de otaliga rasistiska hoten som hon och hennes familj fått utstå på grund av att hon är svart kvinna – och att hon därmed inte ska synas och ta plats i det svenska politiska etablissemanget.
Victoria har gjort ett stort antal anmälningar som inte resulterat i någon fällande dom, vilket också var en av anledningarna till att hon valde att avsäga sig sitt uppdrag som partiledare för Feministiskt initiativ.
Samtidigt som anmälningar om afrofobiska dödshot gång på gång faller mellan domstolarna väljer det svenska samhället att skriva tusen och åter tusen artiklar, tweets och fb-statusar om en felaktig källhänvisning i en power point-presentation.
Ett misstag som alla akademiker skulle kunna göra i en stressad och ansträngd stituation. Det vi ser nu är en häxjakt på Kawesa som tydligt visar att svarta kvinnor måste vara ofelbara för att kunna behålla sina positioner.
Vi tror på ett solidariskt samhälle, men vi är oroade över att de hatbrott och diskriminerande behandlingar som afrosvenskar utsätts för i samhället inte prioriteras i rättsväsendet.
Vår övertygelse är att rättsprocessen mot Kawesa är ett symptom på ett djupt afrofobiskt, rasistiskt och sexistiskt Sverige. Den här gången är det Kawesa. Nästa gång är det någon av oss.
Tills vi på allvar har tagit tag i dessa strukturella problem kommer svarta kvinnor fortsätta vara alldeles för sällsynta i maktens korridorer.
Amira Diallo
Läkare
Araia Ghirmai Sebhatu
Grundare Black Coffee
Awad Hersi (FI)
Politiker Feministiskt Initiativ
Coura Mbaye Fall
Entreprenör
Imenella Araweelo Bashir
Dansare och artist
Jakob Möller
Antirasistisk feminist, Fotograf
Kitimbwa Sabuni
Organisationskonsult
Lovette Jallow
Grundare Black Vogue
Malcolm Momodou Jallow (V)
Riksdagsledamot Vänsterpartiet
Rashid Musa
Ordförande för Sveriges Unga Muslimer
Teysir Subhi
Mediestrateg och samhällsdebattör