Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Hög tid för regeringen att förenkla för företag”

Regler, regler, regler. Många behöver ändras, menar näringslivet, som tycker att regeringen visserligen pratar men inte gör så mycket åt saken. Foto: Jessica Gow/TT

FÖRETAG · ”Av näringslivets 33 inlämnade förslag så har ett genomförts”, skriver åtta av näringslivets tyngsta namn.

Kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler är av stor vikt för näringslivet, samhället i stort och för den svenska tillväxten.

Företagens möjlighet och vilja att investera, etablera och anställa i Sverige hänger tätt samman med de regelverk och generella system som skapar villkor och förutsättningar för att starta, driva och utveckla företag.

Genom globalisering och digitalisering skapas en internationell konkurrens, vilket även innefattar regelverken, som måste förhålla sig till omvärldsförändringar och nya förutsättningar.

Regeringsarbetet 2015-2018 skulle enligt regeringen inriktas på att få mer ändamålsenliga regler för att främja företagens tillväxt och minska kostnaderna till följd av regler.

I budgeten för 2016 skrev regeringen att det är prioriterat att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet. Den skrev också att för att få ett positivt resultat, krävs att kontinuerligt följa upp vad företagen ser som tillväxthämmande i lagar och regler, liksom att regeringen har en så bred och tydlig förankring i näringslivet som möjligt.

Inför 2015 sammanställde och prioriterade vi 33 regelförbättringsförslag inom för näringslivet viktiga områden i Näringslivets Regelnämnds, NNR, rapport ”Effektivare regelverk med fokus på tillväxthindren i Sverige”. Dessa förslag lämnades in till regeringen via näringsdepartementet.

NNR har följt upp vad som hänt med förslagen och hur regelförbättringsarbetet sett ut hittills. Av regeringens vackra ord om företagsklimat och ändamålsenliga regler har det tyvärr endast blivit en tummetott.

I början av sommaren kontaktade NNR samtliga departement som berördes av de regelförbättringsförslag som vi lämnade in för två år sedan, för att se om någonting hänt med förslagen. Sex av elva berörda ministrar har valt att svara.

Av näringslivets 33 inlämnade förslag så har ett genomförts, det om höjd beloppsgräns för förenklad faktura.

Tre förslag – förändringar av regler för fåmansbolag, höjd schablon för anskaffningsvärdet av långa innehav och avskaffande av danstillstånd – utreds i andra hänseenden.

Dessutom framhåller regeringen att arbete på regelförbättringsområdet pågår kring elsäkerhetslagen, nya upphandlingsregler och torvprövning.

I regeringens årliga regleringsbrev för varje enskild myndighet beskrivs myndighetens arbete och prioriteringar för året. Det är genom regleringsbreven myndigheterna styrs, och det är där vikten av regelförbättringsarbete och uppföljning borde understrykas för att få något praktiskt genomslag i myndigheternas arbete.

NNRs genomgång av 24 utvalda myndigheters regleringsbrev 2016 visar att det endast tre som har ett uppdrag att förbättra regelverken för företag.

Bara två av dessa uppdrag kan kategoriseras utifrån vilka effekter förbättringarna skulle ha för företagen i form av till exempel tidsbesparing.

Så få som fyra myndigheter är skyldiga att göra en bedömning om myndighetens åtgärder uppfyller regeringens mål om att förenkla för företagen – att regeringens löften faktiskt blir verklighet.

Resultaten ovan visar tyvärr att regelförbättring än så länge bara är ord och långt ifrån handling.

Detta bekräftas också av företagens egna upplevelser, där den andel av företagen som upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan fördubblats, enligt NNRs SKOP-undersökning 2015.

Vi inom näringslivet har redan gjort en stor del av jobbet genom att identifiera de områden och konkreta regelförbättringar som företagen själva upplever skulle ha störst positiv inverkan på deras verksamhet.

Det regeringen behöver göra är att visa handlingskraft, ta frågan på allvar, sätta konkreta och mätbara mål för regelförbättringsarbetet samt driva frågan aktivt.

När budgeten för nästa år nu presenterats och målen om bättre service och sänkta regelkostnader kvarstår, vill vi se exempel på hur regeringen avser genomföra det arbetet i praktiken.

Ska svenska företag ges förutsättningar för att kunna växa och utvecklas – och därmed kunna expandera, anställa och bidra till Sveriges välstånd – då räcker inte bara fina ord.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.