Foto: Pontus Lundahl / TT
Debattinlägg

”Använd tygblöjor för miljöns skull”

Publicerad

ENGÅNGSBLÖJOR VS. TYGBLÖJOR · ”Utvecklingen har gått raskt framåt även för tygblöjor, vilket gör dem till ett realistiskt alternativ för dagens stressade småbarnsföräldrar”, skriver företrädare för Blöjupproret.

Engångsblöjor är en av de största miljöbovarna under småbarnsåren: under en genomsnittlig blöjperiod på tre år går det åt uppskattningsvis 6000 blöjor, vilket motsvarar en avfallsmängd på cirka 1050 kg per barn.

Enligt en rapport gjord på uppdrag av Råd & Rön och Svenska Naturskyddsföreningen förbrukas varje år 414 miljoner engångsblöjor i Sverige. Användningen av engångsblöjor bidrar därmed med en ansenlig mängd avfall, och det finns all anledning att vidta åtgärder på området.

Enligt den avfallstrappa som EU-länder har att förhålla sig till så ska vi i första hand minimera uppkomst av sopor.

Engångsblöjor hamnar först på det fjärde av fem trappsteg, vilket är det näst minst önskade läget. Engångsblöjor har dessutom ett lågt energivärde vid förbränning eftersom dess innehåll är relativt fuktigt.

Som tur är finns det fullgoda alternativ till engångsblöjor, vilket inte minst blir tydligt om man gör en internationell utblick.

I stora delar av världen är det norm med både tygblöjor och babypotting/tidig potträning. Men för många för ordet tygblöjor tanken till lakan och trasor som kokas och tvättas för hand av utarbetade mödrar.

Lyckligtvis har utvecklingen gått raskt framåt även för tygblöjor, vilket gör dem till ett realistiskt alternativ för dagens stressade småbarnsföräldrar. Moderna tygblöjor är lättanvända, billiga, giftfria och skonsamma för miljön.

2008 kom brittiska Environment Agency fram till att om man fyller tvättmaskinen och bara hängtorkar så är tygblöjor bättre för miljön än engångsblöjor.

Om man dessutom använder dem till ett barn till (vilket de flesta gör, antingen till ett syskon eller genom att sälja/ge dem till en annan familj) så beräknar de att man kan minska koldioxidutsäppet med 228 kg under en blöjperiod på 2½ år.

Det är endast 62% av det beräknade koldioxidutsläppet för engångsblöjor under samma tid. (Siffrorna bör ses som fingervisning då studien är gjord efter brittiska förhållanden samt att även engångsblöjor kan göras mer eller mindre miljövänliga än baslinjen som hänvisas här.)

Vad studien inte räknar med är att tygblöjebarn ofta har kortare blöjperiod än engångsblöjebarn. Att svenska barn går i blöjor dubbelt så lång tid idag som för 50 år sedan tror många har att göra med att engångsblöjorna har blivit så mycket bättre på att absorbera vätska.

Ett ökat tygblöjeanvändande skulle troligen spara ännu mer på miljön i och med den kortare blöjperioden.

Men för de med knaper ekonomi kan det dock utgöra ett hinder att tygblöjeanvändande kräver relativt stora inköp i början (även om priset för tygblöjor utslaget på en/flera blöjperiod/er är ett billigare alternativ).

I flera andra länder har man valt att utforma ekonomiska incitament för att stötta familjerna att välja det mest miljövänliga alternativet. T.ex. finns det länder där momsen på tygblöjor är borttagen, och i andra länder ger man engångsbidrag för inköp av tygblöjor.

Vi tycker att det är hög tid att regeringen tar ännu ett kliv mot ett grönare Sverige genom att genomföra en eller flera av följande förslag:

  • Se över de ekonomiska incitamenten för att underlätta tygblöjeanvändande. En fjärdedel av norska kommuner erbjuder invånarna ett bidrag på 1000 kr per barn för inköp av tygblöjor, ca 40% av belgiska städer ger en liknande summa, i Storbritannien är tygblöjor momsbefriade och i Finland får alla nyblivna mammor en tygblöja av staten i Moderskapsförpackningen. Sverige borde lära av dessa exempel!
  • Vida åtgärder för att stimulera ett minskat användande av engångsprodukter rent generellt, förslagsvis genom förändrad moms eller skatt för engångsartiklar. Engångsprodukter har absolut en funktion att fylla, men det finns stora möjligheter att minska användandet av sådana produkter till ett minimum. Frankrike kräver numera att man tillverkar plasten till exempelvis plasttallrikar delvis av förnybara källor som potatis eller bambu.
  • Upplys föräldrar på BVC om möjligheterna med moderna tygblöjor. Inför möjlighet att låna och prova tygblöjor på BVC och/eller hänvisa dem till Blöjupprorets Blöjotek. (I Storbritannien finns drygt 180 stycken Real Nappy Libraries att välja mellan och några är till och med sponsrade av kommunerna!)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.