föräldraförsäkringen
Foto: Andres Kudacki / Fredrika Bremer Förbundet
Debattinlägg

”Jämställdhet måste gå före valfrihet”

Föräldraförsäkring ·

”Föräldraförsäkringen är ett skattefinansierat system, ett sådant system ska inte bidra till att upprätthålla ojämställdhet, befästa könsnormer och förhindra att de jämställdhetspolitiska målen uppnås”, skriver Louise Lindfors och Miriam Limås-Kollberg från Fredrika Bremer Förbundet.

Om debattörerna

Louise Lindfors
Ordförande Fredrika Bremer Förbundet
Miriam Limås-Kollberg
Sakkunnig pressekreterare Fredrika Bremer Förbundet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

I fredags tog socialförsäkringsminister Annika Strandhäll emot delbetänkandet av ”Utredningen om en modern föräldraförsäkring”.

Syftet med utredningen, som ska slutredovisas den 1 oktober 2017, är bland annat att se över hur föräldraförsäkringen i högre grad än idag kan bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden och ett jämställt föräldraskap.

Utredaren föreslår i delbetänkandet ett förkortat antal föräldradagar för den som kommer till Sverige med barn över två år. Förslaget har tagits med hänsyn till barnrättsperspektivet och man har lyssnat på röster från civilsamhället, vilket vi välkomnar.

Fredrika Bremer Förbundet stödjer förslaget och tror att det, precis som avskaffandet av vårdnadsbidraget som infördes av den förra regeringen, kommer leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda kvinnor.

Det har gått över 40 år sedan föräldraförsäkringen infördes men fortfarande tar kvinnor ut den absoluta majoriteten av föräldrapenningen; 75 procent av all föräldraledighet och 65 procent av vab-dagarna.

Det är även kvinnorna som är hemma mest den första tiden och tar hand om den största delen av det obetalda hushållsarbetet i hemmet. Var tredje kvinna arbetar deltid men endast var tionde man.

Föräldraförsäkringens utformning och användande spelar en central roll i jämställdhetsarbetet. Ett jämställt uttag av föräldrapenningen är en grundläggande förutsättning för att de jämställdhetspolitiska målen om jämn fördelning av makt, ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska uppnås.

Därför är det anmärkningsvärt att världens första feministiska regering ännu inte presenterat fler konkreta åtgärder för att tackla denna nyckelutmaning.

Strandhäll har tidigare uttryckt att hon kan tänka sig någon form av fördelning av vab-dagarna, ett förslag som stadsminister Stefan Löfven snabbt ratade. Vi undrar varför.

Om vi fortsätter i samma takt som idag kommer vi behöva vänta till år 2205 innan vi har ett jämställt uttag av vab-dagarna.

Trots det var Löfven snabb med att ta ställning mot en konkret lösning. Det verkar därför lönlöst att förvänta sig några åtgärder på den fronten. Fredrika Bremer Förbundet uppmanar nu till handling i frågan och vill se resultat och politiska lösningar.

Vi anser att föräldraförsäkringen nu måste individualiseras fullt ut. Så länge regeringen behåller möjligheten att överlåta dagar och inte föreslår några åtgärder för att få till ett jämnare uttag av vab-dagarna kommer vi fortsätta se ett skevt uttag av föräldraförsäkringen.

Vilket i sin tur cementerar de ekonomiska och sociala orättvisor som idag präglar många kvinnors liv.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 3,6 miljoner mindre än män:
Det ojämna uttaget av föräldrapenningen påverkar kvinnors arbetsliv negativt bland annat i form av utebliven löneutveckling och uteblivna karriärmöjligheter.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns lön i Sverige är idag 13,2 procent, vilket beräknat på en arbetsdag mellan 8-17 innebär att kvinnor arbetar gratis efter 15.57 varje dag.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro och arbetar i högre utsträckning deltid:
Par som har ett mindre jämställt uttag av föräldrapenningen har även senare en mer ojämn fördelning av obetalt hem-och omsorgsarbete. Detta dubbelarbete utförs till största del av kvinnor och innebär en högre risk att drabbas av ohälsa.

Dubbelarbetet leder även till att fler kvinnor arbetar deltid.

Kvinnor har i genomsnitt 30 % lägre pension än män:
Fler än 150 000 kvinnor i Sverige idag lever på en pension under EU:s fattigdomsgräns. Enligt beräkningar kommer gapet mellan kvinnors och mäns pensioner fortfarande ligga omkring 20 procent år 2060.

Kvinnor har lägre pension för att de arbetar deltid i högre utsträckning, har lägre löner, har ett större uttag av föräldraförsäkringen och högre sjukfrånvaro.

Att det fortfarande ser ut såhär i ett av världens mest jämställda länder år 2016 borde vara tillräckligt incitament för handling och fler konkreta åtgärder. Finns det politisk vilja går det att göra förändringar.

Föräldraförsäkringen är ett skattefinansierat system, ett sådant system ska inte bidra till att upprätthålla ojämställdhet, befästa könsnormer och förhindra att de jämställdhetspolitiska målen uppnås.

Då civilsamhället påtalar bristen på reformer och nytänkande kring föräldraförsäkringen blir svaret ofta att det handlar om hänsyn till opinionen och att köksborden ska få bestämma själva.

Så även nu senast då Löfven tog tydlig ställning mot förslaget om kvotering av vab-dagarna.

Valfrihet är viktigt men inte på bekostnad av jämställdhet. Fler konkreta åtgärder, både när det gäller föräldradagarna och vab-dagarna, måste till för att de jämställdhetspolitiska målen ska uppnås.

Det, om någonting, borde bara högsta prioritet för världens första feministiska regering.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.