Debattinlägg

”Vi bedömer inte på utseende”

Publicerad

OPINION · ”Jag kan tänka mig att det kan ha funnits tillfällen där man har missat möjligheten som finns i form av språkstöd. Men det har fortfarande ingenting med utseendet att göra”, skriver Lena Karlsson Brostedt på Arbetsförmedlingen.

Om debattören

Lena Karlsson Brostedt
Arbetsförmedlare / Utbildningsledare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Jag har med viss förtvivlan läst och lyssnat på debatten som förs kring att vi på Arbetsförmedlingen skulle diskriminera personer från arbetsmarknadsutbildningar på grund av deras utseende.

Först måste jag få reflektera över det som kallas för ”helyllesvensk” – vad är det? Typisk svensk – vad är det? Vem är det som kategoriserar människor enligt dessa parametrar?

I min värld känns det lite löjligt att driva detta till att det skulle gälla utseende som bestämmer om personer ska få en arbetsmarknadsutbildning eller inte.

Att dessutom hävda att det är män som gör detta i större utsträckning än kvinnor gör mig än mer konfunderad. Hur skulle detta gå till?

Jag har arbetat på Arbetsförmedlingen sedan 1998 och har hittills aldrig stött på att vare sig män eller kvinnor bedömer möjligheter till arbetsmarknadsutbildning med andra parametrar än de som är uppsatta.

Så här går det till när en person visar intresse för att gå en arbetsmarknadsutbildning:

Vi tar reda på vilka utsikter som finns för just denna person. Har personen en gångbar utbildning så ska den i första hand söka arbete. Skulle det visa sig att det inte finns arbeten utan att kompetensen behöver byggas på kan det bli tal om utbildning.

Om så är fallet är nästa steg att ta reda på vad personen vill och kan arbeta med. Vi måste då kika på vilka förkunskaper personen har inom det aktuella området.

Våra arbetsmarknadsutbildningar kan skifta mycket i svårighetsgrad och vilka förkunskaper som krävs. I detta läge kan det framkomma att det är en annan utbildning som kan behövas först.

För att nämna ett exempel skulle det kunna vara en utbildning som kräver specifika kunskaper i matte. Kanske måste då personen till att börja med läsa in matte via till exempel Komvux för att komma till den kunskapsnivå som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Att språket kan vara en försvårande omständighet är en självklarhet men ska inte vara ett hinder då det finns språkstöd att tillgå.

Det här är det arbetssätt som vi ska arbeta efter. Att någon skulle väga in utseende känns väldigt främmande.

Jag förstår heller inte tankegången med att göra en studie där det presenteras påhittade profiler. Vi träffar personer och gör bedömningen utifrån samtal, inte utifrån utseende.

Jag måste erkänna att jag blev förvånad att Arbetsförmedlingen tillsammans med IFAU har gjort en studie som bygger på just detta.

Jag kan däremot tänka mig att det kan finnas många personer som kommit nya till Sverige som helt enkelt inte har den förkunskap som krävs för att klara att fullfölja en arbetsmarknadsutbildning. Jag kan också tänka mig att det kan ha funnits tillfällen där man har missat möjligheten som finns i form av språkstöd.

Men det har fortfarande ingenting med utseendet att göra.

Arbetsförmedlingen genomgår en förnyelseresa och vi har börjat ta steg mot att bli bättre, att göra rätt saker, hålla det vi lovar, se kundnyttan, både mot arbetssökande och arbetsgivare, samt att bygga vårt förtroende så att vi blir en myndighet som vi kan vara stolta över.

Vi jobbar mot att ha mångfald och jämlikhet både inom och utanför myndigheten – låt oss fortsätta på denna resa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Arbetsmarknaden

Mer i ämnet