Foto: Henrik Montgomery / TT
Debattinlägg

”Könskvotering stoppar mediokra män”

Opinion ·

”En rättvis fördelning av makt, pengar och inflytande mellan män och kvinnor ställs emot en rättvis fördelning av ledande positioner baserat på merit. Vår forskning visar att detta är ett falskt val. Könskvotering undergräver inte meriter inom en organisation. Meriteringen stärks istället genom att riva upp tidigare rekryteringsmönster som givit företräde för mediokra män”, skriver Johanna Rickne och Olle Folke.

Om debattörerna

Johanna Rickne
Docent i nationalekonomi , forskare vid Institutet för Social Forskning på Stockholms Universitet
Olle Folke
Docent i statskunskap och forskare vid Statsvetenskapliga Institutionen på Uppsala Universitet.

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

I dag firas internationella kvinnodagen.

Men fortfarande är 94 procent av Vd:ar för börsbolagen män och 75 procent av bolagens styrelser.

Bristen på jämställdhet i samhällstoppen är en rättvisefråga som handlar om fördelningen av makt, pengar och status i samhället.

Könskvotering är en kraftfull reform för ökad jämställdhet. Den är långt mer verkningsfull än att bara formulera målsättningar.

Inom politiken är könskvotering en populär reform som införts i mer än hundra länder. Antalet länder med kvotering för bolagsstyrelser ökar också snabbt.

Argumenten emot könskvotering är välkända. Att tvinga en organisation att rekrytera kvinnor förstör meritokratin genom att mediokra kvinnor ersätter kompetenta män.

Detta skadar anseendet för kvinnor som grupp, undergräver kvinnornas självkänsla och försvårar därigenom deras karriärer.

Vår forskning visar att denna syn på kvotering är felaktig.

Vi har studerat hur könskvotering påverkar både meritokrati och karriärer.

Resultaten har publicerats i ledande akademiska publikationer och bygger på detaljerad statistik över Socialdemokraternas könskvotering ”Varannan Damernas”.

Kvoteringen infördes år 1993 efter det explicita hotet om ett feministiskt utbrytarparti på riksnivå.

Svenska registerdata låter oss följa rekryteringen av socialdemokratiska politiker i 290 kommuner och under 30 år, från 1982 till 2014. Med hjälp av data från militära mönstringsprov kan vi avläsa utvecklingen i männens kompetens. Genom att studera mäns och kvinnors placering på valsedeln kan vi också se vilka som ingår i de kommunala partiernas ledarskikt. 

Vi ser två tydliga resultat av könskvoteringen. För det första ledde kvoteringen till en utslussning av mediokra manliga ledare. Reformen gav en tydlig förbättring av meritokratin.

Det andra resultatet är att kvoteringen förbättrade kvinnors tillträde till ledande positioner. Reformen gav alltså en mer jämställd fördelning av makten.

Detta skedde utan att sämre meriterade kvinnor fick ersatta mer kompetenta män.

Vår forskning är unik i sitt slag genom att utförligt belägga orsakssamband mellan kvotering, kompetens och ledarskap. Vi kan observera rekryteringen tio år innan kvotering infördes och tio år därefter.

Politiska partier kunde inte, som börsbolag, undvika reformen genom att träda ut från börsen eller öka storleken på styrelsen.

Vi konstaterar att debatten om könskvotering ofta ställer två tankar på rättvisa emot varandra.

En rättvis fördelning av makt, pengar och inflytande mellan män och kvinnor ställs emot en rättvis fördelning av ledande positioner baserat på merit.

Vår forskning visar att detta är ett falskt val, i alla fall inom politiken.

Könskvotering undergräver inte meritokratin inom en organisation, utan kan istället stärka den genom att riva upp tidigare rekryteringsmönster som givit företräde för mediokra män.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.