Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Alla nyanlända är inte akademiker”

Asylsökande lär sig svenska på ett utbildningscenter för Sfi, svenska för invandrare i Täby. Foto: Fredrik Sandberg/TT

OPINION · ”Det finns idag 151 000 inskrivna individer hos Arbetsförmedlingen som är födda utanför Europa. Hälften av dessa saknar gymnasieutbildning. Det är personer som fastnar i ett utanförskap och har mycket svårt med dagens strukturer att ta sig ur det”, skriver Fredrik Malm (L) och Mathias Sundin (L).

Fredrik Malm
Ledamot i arbetsmarknadsutskottet och integrationspolitisk talesperson, Liberalerna
Mathias Sundin
Ledamot i finansutskottet, Liberalerna

Feministiskt initiativ lyfter frågan om den tudelade arbetsmarknaden. Liberalerna delar problemformuleringen men inte slutsatsen.

I torsdagens SVT Opinion Live fick Feministiskt initiativ det att låta som att de flesta som kommer till Sverige är utbildade läkare och It-tekniker.

Det finns idag 151 000 inskrivna individer hos Arbetsförmedlingen som är födda utanför Europa. Hälften av dessa saknar gymnasieutbildning. Det är personer som fastnar i ett utanförskap och har mycket svårt med dagens strukturer att ta sig ur det.

Arbetslösheten för denna grupp är 44 procent. Blunda inte för det utanförskapet. Höga ingångslöner slår mot personer med låga kvalifikationsnivåer.

Det hävdar både Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Konjunkturinstitutet (2017).

Nu senast säger Finanspolitiska rådet samma sak, för andra året i rad. Sverige har en av OECDs största skillnader i sysselsättning mellan inrikes- och utomeuropeiskt födda. För de med endast förgymnasial utbildning är skillnaden hela 20 procentenheter.

Det behövs nya jobb för människor med låg utbildningsnivå. Arbetsmarknadsekonomiska rådet genomförde en enkät tidigare i år till ett stort antal arbetsgivare.

Frågan var ifall arbetsgivaren skulle skapa nya former av enkla jobb ifall lönen blev cirka 15 000. En tredjedel av arbetsgivarna svarade ”ja”. Det skulle röra sig om avlastningsyrken som idag inte existerar.

Det behövs inom alla branscher, det finns få arbetsgivare som idag inte skulle behöva ett par extra händer. Men det behövs mer än lägre ingångslöner.

Det behövs mindre byråkrati och rakare regler – då skapar vi jobb och bryter utanförskapet. Företagaren Jeanette Bohman säger i SVT opinion att hon vill anställa nyanlända men hindras av ett för krångligt regelverk.

Staten behöver åtminstone ge näringslivet de verktyg som behövs för att bryta utanförskapet. Det är mycket mer effektivt än att normalisera bidragsberoende och att strö miljarder i arbetsmarknadsprogram med undanträngningseffekt.

Det är uppenbart att regeringen står handfallen inför den utmaningen som kommer att prägla svensk arbetsmarknad den närmaste tiden.

Liberalerna föreslår skarpa reformer för att den som kommer till Sverige och som vill utbilda sig får göra det, som feministiskt initiativ också är inne på. Men Liberalerna har också respekt för att alla inte vill studera vidare till akademiker.

En vuxen person med låg utbildningsnivå från ett annat land kanske hellre vill komma ut på arbetsmarknaden än att tillbringa åtskilliga år i skolbänken.

Det valet skall vi politiker inte fatta för individer. Därför vill vi inrätta en ny anställningsform, startjobb. Den nya anställningsformen skall ha en lagstiftad ingångslön på 14-16 000 kronor. Den skall vara tillgänglig för unga under 23 år och nyanlända under deras fem första år i Sverige.

Med den nya anställningsformen krävs varken godkännande av parterna eller av Arbetsförmedlingen. Genom slopad arbetsgivaravgift blir denna anställningsform hälften så dyr för arbetsgivare jämfört med nuvarande ingångslön. 15 000 kronor i månaden är en låg månadsinkomst, men det är fortfarande mer än vad 2,1 miljoner svenskar över 19 år lever på idag.

Det är bättre att leva på en lägre lön, än att vara beroende av bidrag. Det ska alltid löna sig att arbeta, därför är vi beredda att sänka skatten på startjobben för att skillnaden mellan bidrag och arbete ska vara tydlig.

Med regeringens politik cementeras utanförskapet och skapar en ny underklass i Sverige. Vill vi undvika det måste människor komma in på arbetsmarknaden via ett första jobb.

Det steget är för svårt att ta med dagens ingångslöner. Därför har vi en skyldighet att hjälpa människor, oavsett tidigare akademisk merit, att etablera sig på arbetsmarknaden.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.