I stort sett alla riksdagspartier håller sig numera med en lagom dos jämlikhetsretorik. I sin senaste rapport punkterar dock SCB alla eventuella illusioner om att Sverige skulle vara på väg att bli ett jämlikare samhälle, tvärtom.
Klyftorna har inte på decennier varit större och de fortsätter att växa. För den rödgröna regeringen måste det ses som ett stort misslyckande.
Det är sant att regeringen med stöd av Vänsterpartiet kunnat genomföra en rad reformer som förbättrat situationen för sjuka, pensionärer och barnfamiljer.
Mera pengar till kommunerna, till förlossningsvården, cancervården, tandvården, psykvården, glasögonbidrag, höjt flerbarnstillägg med mera.
Allt detta har bidragit till att stärka välfärden och utan dessa reformer hade klyftorna varit ännu större.
Men det räcker uppenbarligen inte med välfärdsreformer så länge ingenting görs åt det ekonomiska system som omfördelar från fattiga till rika, från arbete till kapital.
Vi måste helt enkelt göra något åt det skatte- och bidragssystem som är konstruerat så att de ekonomiska klyftorna ständigt växer.
Sverige är idag extremt bland industriländerna genom att ha avskaffat både arvs- och förmögenhetsskatt, samtidigt som fastighetsskatten ersatts av en fastighetsskatt, som är regressiv, det vill säga avgiften blir relativt sett mindre ju högre inkomst och ju större villa du har.
Även RUT och ROT och ränteavdragen fungerar så att de omfördelar från fattiga till rika och frågan måste ställas varför låginkomsttagare ska subventionera höginkomsttagares städning och boende.
Alla undersökningar visar att de som framför allt använder sig av RUT, ROT och får del av räntebidragen är personer med höga inkomster.
Att det förhåller sig på detta sätt konstateras nu av allt fler ekonomer av olika politisk färg. Nu senast av SNS-ekonomerna i Konjunkturrådets rapport 2018.
SNS-rapporten har också modet att föreslå nödvändiga åtgärder för att angripa de växande klyftorna, en ny arvs- och en ny fastighetsskatt.
Finansminister Magdalena Andersson konstaterar helt riktigt att sådana åtgärder inte har tillräckligt stöd i riksdagen.
Men nu är det valår och partierna lägger fram sina strategier och valprogram. Då måste en reformering av skattesystemet stå högt upp på dagordningen.
En skattereform som omfördelar, genom att minska skatten på arbete och öka skatten på kapital, borde kunna vinna brett stöd bland väljarna.
Enligt den Novus-undersökning som utfördes 2017 på uppdrag av Jämlikhetsfonden och Katalys anser fyra av fem väljare att det är en viktig regeringsuppgift att minska de ekonomiska klyftorna.
En skattereform som omfördelar och som låter dem, som berikats kopiöst under många år, vara med och betala borde var ett krav som kan få brett stöd av väljarna.
Det är dags att gå från ord till handling!