Foto: Henrik Montgomery / TT
Debattinlägg

”Vad Europa behöver är mer fri rörlighet för tjänster, mindre krångel och tydliga regler”

Uppdaterad
Publicerad

”I dag röstar vi i Europaparlamentet om det nya Utstationeringsdirektivet. Reglerna för utstationering handlar om vilka villkor som gäller för anställda som arbetar i ett annat EU-land än det där företaget är registrerat. Vad Europa behöver är mer fri rörlighet för tjänster, mindre krångel och tydliga regler. De nya reglerna ger precis motsatsen, och hotar dessutom den svenska modellen. Därför kommer jag rösta emot”, skriver Anna Maria Corazza Bildt.

Om debattören

Anna Maria Corazza Bildt
EU-parlamentariker (M), första vice ordförande för Inre Marknadsutskottet.

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Fri rörlighet för tjänster är en av grundbultarna i EU:s inre marknad, och har enorm potential att skapa jobb och tillväxt i Europa.

Tyvärr motarbetas detta av en ohelig allians av socialister och högerextrema politiker.

Bakom en dimridå av att bekämpa lönedumpning är den gemensamma nämnaren att de vill att svenska jobb ska gå till svenska folket.

Idag röstar vi i Europaparlamentet om det nya Utstationeringsdirektivet.

Reglerna för utstationering handlar om vilka villkor som gäller för anställda som arbetar i ett annat EU-land än det där företaget är registrerat.

Tanken är att samma villkor ska gälla för alla som arbetar inom Sveriges gränser i vissa branscher, exempelvis byggsektorn. Lika lön för lika jobb är i princip rätt. Det är också viktigt att bekämpa fusk och missbruk på arbetsmarknaden.

Vi måste dock göra rätt sak på rätt nivå, arbetsrätt ska regleras nationellt.

Medlemsländernas arbetsmarknader ser väldigt olika ut, och vi ska respektera olika traditioner och förutsättningar.

Den svenska modellen är tämligen unik i att överlämna förhandlingarna om exempelvis lönenivåer och andra förmåner till arbetsmarknadens parter, utan inblandning från politiker. Det är ett system som tjänat oss väl.

Problemet är att det passar väldigt dåligt in i det nya utstationerings-systemet som nu ska antas.

De nya reglerna ändrar och breddar begreppet minimilön till ”ersättning” vilket också skulle kunna tolkas som att det inkluderar exempelvis bonusar och ersättningar för boende- och transportkostnader.

I Sverige har vi inte ett avtal, utan hundratals. Vad som kan räknas som ”samma villkor” är därför väldigt otydligt, något som blev pinsamt uppenbart när Kommissionen bad regeringen förtydliga hur de tänkt översätta detta i praktiken. Regeringen valde då att inte svara.

Resultatet är att det saknas rättssäkerhet eftersom ingen vet hur reglerna ska tolkas. Det blir därför upp till EU-domstolen att uttyda vad en utstationerad arbetare i Sverige ska ha för villkor.

Vad regeringen och socialdemokratiska Europaparlamentariker de facto gjort är inte bara att stötta, utan till och med driva som en prioritet, att en avgörande del av svensk arbetsmarknadspolitik nu kommer beslutas på EU-nivå.

Ett annat problem är att man ytterligare begränsar tiden som utstationerade arbetare får verka i en annan medlemsstat, från 24 till 12 månader.

Detta gör att större projekt som tar mer än ett år inte kommer kunna genomföras med hjälp av utländsk expertis.

Vad Europa behöver är mer fri rörlighet för tjänster, mindre krångel och tydliga regler. De nya reglerna ger precis motsatsen, och hotar dessutom den svenska modellen. Därför kommer jag rösta emot.

Dags att lämna den ideologiska skrämseldebatten om den berömda polska rörmokaren som vi fortfarande inte har sett röken av.

EU:s så kallade utstationeringsdirektiv reglerar vilka rättigheter och regler som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.