Foto: Fredrik Sandberg, Tomas Oneborg / SvD / TT

”Idrott – en suverän väg till integration”

Publicerad

DEBATTINLÄGG · ”Det mervärde som idrottsrörelsen kan skapa är fantastiskt. Våra idrottsföreningar har genom åren erbjudit verksamhet som innehållit språkcafé, datakurser, kulturkvällar med musik och dans varvat med spel och lek eller drop-in-träna-svenska”, skriver Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

”Jag tyckte det var väldigt jobbigt i början och hade fobi för vatten. Vi började väldigt enkelt, för att känna oss bekväma. Först fick vi gå i vattnet och sedan springa. Nu gör vi en ny övning varje vecka och lär oss och vågar mer och mer. Jag uppskattar att jag har fått den här chansen eftersom jag har velat lära mig simma länge, men inte vågat.”

Det är så här det börjar på många ställen runt om i vårt land. Man samlas kring något man vill lära sig, en idrott, men det slutar med så mycket mer.

Man får bättre språkkunskaper, lär känna nya vänner, får kunskap om demokrati och värdegrund, sociala koder och ibland kan det till och med leda till jobb tack vare utökat nätverk.

Ofta kombinerar idrottsföreningar träningen med folkbildning genom vårt studieförbund SISU Idrottsutbildarna.

SISU:s arbete utgår från folkbildningens mål om att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

När medlemmar möts och pratar om hur de vill ha det i sin förening, så stärks medlemsdemokratin, inflytandet och delaktigheten men också varje individ – genom att de ges möjlighet till att göra en kunskaps- och bildningsresa.

Det mervärde som idrottsrörelsen kan skapa är fantastiskt. Våra idrottsföreningar har genom åren erbjudit verksamhet som innehållit språkcafé, datakurser, kulturkvällar med musik och dans varvat med spel och lek eller drop-in-träna-svenska.

Jag har hört att man har kunnat ”låna en mormor” för att träna sin svenska eller att det i sommar kommer finnas utflyktskvällar med samhällsorientering, folkhälsa och svenskaträning i ett.

Under 2016 och 2017 anordnade idrottsrörelsen totalt uppemot 200 000 aktiviteter för nyanlända och asylsökande i nästan samtliga av landets 290 kommuner.

Men för oss är arbetet viktigare än en siffra. Vi vill göra och gör skillnad. Inte för att idrott är lösningen på nyanländas och asylsökandes situation utan för att vi kan erbjuda en rolig sysselsättning, en hälsosam aktiv fritid, möjlighet till engagemang och en gemenskap i föreningen som en väg in i det svenska samhället.

För att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att ge varje individ möjlighet till lärande för livet är det viktigt att:

  • Politiken ser idrottens samhällsnytta och inte tar allt vad idrotten bidrar med för givet.
  • Satsningarna på ett samhälle för alla och inkluderande insatser inom idrottsrörelsen måste vara långsiktiga. Det får inte bara bli enskilda korta projekt.
  • Regeringen nu ser stödet till idrotten för integrationsarbete som ett årligt stöd och inte tillfälligt – det är bra – men att även övriga partier är beredda att stödja arbetet långsiktigt.
  • Partierna också ser det folkbildningsarbete som SISU Idrottsutbildarna genomför i samverkan med idrottsföreningar över hela landet.

Genom landets idrottsföreningar ger vi fler människor möjlighet att öka sin kunskap och bildning för sin personliga utveckling och delaktighet i samhället.

Vår hemmaplan är klubbstugan och föreningslokalen. Här får individer möjlighet att påverka sin livssituation, höja sin bildningsnivå och stärka sitt intresse och engagemang.

Lärandet är en livslång process där varje individ startar utifrån de egna erfarenheterna och förutsättningarna. I mötet med varandra bidrar vi till att göra Sverige starkare.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.