Bild på skräp ombord på den eldrivna båten ”Renström” som städar kanalerna i Göteborg. Höger, Johanna Ragnartz, Vd Håll Sverige Rent. Foto: Adam Ihse / TT
Debattinlägg

”Politikerna måste ställa hårdare krav på plastbranschen”

Publicerad

”För det första bör nu den nyvalda riksdagen arbeta för att skärpa producentansvaret så att det omfattar alla plastartiklar som blir till skräp, inklusive fimpar, och se till att ansvaret tas hela vägen från utformning till avfallshantering. För det andra bör EU-direktivets skarpa förslag om att minska engångsartiklar av plast genomföras. För det tredje behöver normerna kring nedskräpning förändras”, Johanna Ragnartz.

Om debattören

Johanna Ragnartz
VD Håll Sverige Rent

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Engångsartiklar av plast används ofta bara en kort stund, men stannar kvar i evigheter när de hamnar i naturen och våra hav. Nedskräpningen måste få ett slut – men då krävs kraftfulla politiska beslut.

Därför är det glädjande att 95 procent av de som kandiderade till riksdagen vill skärpa producenternas ansvar.

I dag uppmärksammas för allra första gången Håll Sverige Rent-dagen runt om i landet. Och uppmärksamheten behövs.

Plasten i haven är en av vår tids största miljökatastrofer. Det flyter redan omkring 150 miljoner ton plast i våra hav, och plastmängderna under ytan fylls på i snabb takt.

Engångsartiklar av plast toppar listorna över det vanligaste skräpet i havet.

Att använda plast är billigt och praktiskt. Därför erbjuds det engångsartiklar av plast överallt.

Det hänger ihop med våra relativt nya konsumtionsmönster: Vi äter och dricker på språng och använder förpackningar och plastartiklar en kort stund – ofta utan att alls reflektera över varken resurserna som krävs för att tillverka dem eller att de aldrig bryts ned om de hamnar fel.

Och ofta hamnar plastlock, plastpåsar, godisplast, fimpar och annat skräp på gator och torg eller i naturen.

Nedskräpningen med plast är ett resultat av flera problem:

  • Det erbjuds en stor mängd av billiga engångsartiklar av plast.
  • Insamlingen av engångsartiklar på allmän plats är på många platser bristfällig.
  • Det finns ett utbrett beteende där människor skräpar ner. Vi är vana vid att det ligger lite skräp här och där och reagerar sällan när någon till exempel fimpar på gatan.
  • Som avfall har plasten ett mycket litet värde.

Men var i kedjan ska åtgärderna sättas in?

Ska vi sikta in oss på källan och kanske rentav begränsa tillgången på plast?

Ska vi se till att de plastartiklar som kommer ut på marknaden utformas för att minska riskerna för nedskräpning?

Ska vi förbättra möjligheterna till källsortering på gator och torg?

Ska vi sikta in oss på att påverka individers beteenden?

Eller ska vi skapa incitament som gör plasten så värdefull att den inte hamnar utanför systemet?

Vi är övertygade om att samtliga dessa åtgärder krävs för att komma tillrätta med nedskräpningen.

Det är en dyster bild vi målar upp, men vi är också hoppfulla. Många politiker tar nu frågan på allvar och föreslår åtgärder.

Inom ramen för den nya plaststrategin har EU-kommissionen lagt fram ett förslag för att helt sonika förbjuda vissa engångsartiklar av plast.

För andra plastartiklar föreslås krav på att produkten utformas för att minimera nedskräpningen.

En ytterligare viktig åtgärd är att se till att medvetenheten om nedskräpningens miljöpåverkan höjs – och det är producenterna som ska se till att så sker. Håll Sverige Rent välkomnar dessa föreslagna åtgärder.

Men när EU-direktivet nu ska förhandlas befarar vi att de skarpa förslagen kommer att slipas ner.

Av de svenska remissvaren att döma finns ett motstånd från flera håll inom näringslivet, samtidigt som producenternas ansvar för nedskräpning ifrågasätts.

Under den gångna mandatperioden har regeringen tillsatt flera utredningar och uppdrag om nedskräpning i Sverige. Och när det gäller företagens ansvar är samsynen mellan partierna stor.

Inför valet frågade vi samtliga riksdagskandidater om synen på producentansvaret. Nästan 95 procent av de som svarade anser att producenterna bör ta ett större ansvar för skräpet som deras förpackningar genererar.

Något som inger hopp är att så många människor engagerar sig. Runtom i världen uppmärksammas på lördag World Cleanup Day, där miljontals människor ger sig ut för att rädda världen från skräp. Här i Sverige arrangerar vi Håll Sverige Rent-dagen.

För det första bör nu den nyvalda riksdagen arbeta för att skärpa producentansvaret så att det omfattar alla plastartiklar som blir till skräp, inklusive fimpar, och se till att ansvaret tas hela vägen från utformning till avfallshantering.

För det andra bör EU-direktivets skarpa förslag om att minska engångsartiklar av plast genomföras.

För det tredje behöver normerna kring nedskräpning förändras. Dels kan fler aktörer bidra till att höja medvetenheten, dels behöver vi alla som individer reflektera över våra beteendemönster.

Behöver jag verkligen den här plastprylen?

I morgon uppmärksammas för första gången Håll Sverige Rent-dagen – en dag vi instiftat i hopp om att den i framtiden inte kommer att behövas.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.