I dag börjar rättegången mot en 22-årig man från Borås, som notoriskt och grovt har hotat barn mellan 10 och 14 år på bland annat apparna Snapchat, Instagram och Kik om de inte poserade eller penetrerade sig själva med stora föremål inför honom.
För att få barnen dit han vill har han hotat att döda deras föräldrar, sprida rykten på deras skolor om att de är horor eller hacka deras internet.
Han dömdes första gången 2012 och har sedan dess frekvent förekommit i domar rörande sexuellt utnyttjande av barn, där drygt 80 av hans offer varit målsägande i rättegångar.
Flera av dem vittnar om att de har börjat skolka, dra sig undan från kompisar och skada sig själva.
Den nya trenden är tydlig: förövarna på nätet arbetar allt mer med grova hot och trakasserier.
Lagen har skärpts för att komma åt spridning av bland annat kränkande sexbilder och -filmer på nätet, men för att bekämpa de virtuella övergreppen krävs mer än så.
Nu är det förebyggande arbetet viktigare än någonsin. Studier från Barnafrid vid Linköpings universitet visar att övergrepp på nätet kan vara minst lika allvarliga för de utsatta som de sexuella övergrepp som sker utanför nätet.
Därför behöver såväl föräldrar som vuxna som arbetar med barn lära sig mer om mekanismerna bakom beroendet av att lägga ut sexuella bilder.
Det är viktigt att förstå skammen som kan följa av att man själv har varit aktiv och tagit bilder på sig själv.
Skolan lär våra barn att läsa och skriva – men nu är det också nödvändigt ta in den värld eleverna möter på nätet, hur obekant och skrämmande det än kan verka för oss vuxna.
Det gäller även barn i lågstadieåldern.
Regeringen har bestämt att den svenska skolan ska bli bäst i världen på digitalisering.
Det kräver att staten går in med öronmärkta pengar till utbildning om våld på nätet för såväl föräldrar som skolpersonal – samt för elever om hur de kan möta hot och trakasserier i den digitala världen.
Vi kan inte förutsätta att barn vet allt om livet online och lämna dem ensamma i deras nätvardag.
Risken, när vi prioriterar bort tiden att ge barn det stöd de behöver på nätet, är att de inte har tillräckligt med livserfarenhet att bedöma kontaktförsök och hot.
Dagens rättegång är en av många som pågår rörande övergrepp mot barn på nätet – och en tragisk påminnelse för hur akut läget är ha uppdaterad kunskap om hur vi skyddar de barn som utsätts för nätförövares våldsamma metoder.