Foto: Nati Harnik
Debattinlägg

”Thulin och Wärn kränker män, och vi förväntas tåla det”

Shorts ·

”Det verkar ha blivit allmänt accepterat att säga vad man vill om män som grupp. Hur hade reaktionen blivit om jag skrivit att jag inte vill se kvinnor i kjol eftersom de har fula ben, eller att tjocka kvinnor inte ska ha åtsittande kläder?” skriver överläkaren Magnus Hagmar.

Om debattören

Magnus Hagmar
Överläkare, Kvinnokliniken Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Camilla Thulin och Katarina Ericsson Wärn skriver i en omdiskuterad debattartikel på SVT Opinion att de betackar sig män iklädda shorts på stan, medan de anser att plagget är acceptabelt i privat miljö eller som arbetsklädsel.

I ganska raljerande och generaliserande ordalag ondgör sig författarna vidare i artikeln över mäns klädsel i andra avseenden.

Författarna må tycka vad de vill om hur jag och mina bröder klär oss, det är deras ensak. Men inlägget tycker jag sätter fingret på en fråga som jag länge upprörts över. 

Det verkar i mina ögon ha blivit allmänt accepterat att säga vad man vill om män som grupp. Kränkande kommentarer i stil med de som skrivs av Thulin och Ericson Wärn uppmärksammas inte som kränkningar.

Ett reklaminslag där man insinuerar att män är klenare än kvinnor när de är förkylda (vilket för övrigt inte är vetenskapligt fastlagt utan en populär myt) kan man skratta åt.

Lägg till det att män faktiskt är i underläge på minst ett par områden i ett land som värderar jämställdhet så högt.

  • Könsstympning av män utan medgivande är tillåtet och kallas omskärelse, medan det anses som ett grovt brott när det utförs på kvinnor.

  • Pojkar halkar efter i skolresultat.

  • Män döms hårdare än kvinnor i rättssammanhang (Stockholms Universitet 2010).

  • Många pappor upplever att de har blivit diskriminerade i vårdnadstvister om barn, vilket det också har framkommit belägg för här.

Till skillnad från kvinnors diskriminering får den manliga motsvarigheten knappt alls någon utrymme i den allmänna debatten.

Och kränkande uttalande om män får knappast någon uppmärksamhet.

Hur hade reaktionen blivit om jag skrivit en debattartikel gällande att jag inte vill se kvinnor i kjol eftersom de har fula ben, eller att tjocka kvinnor inte ska ha åtsittande kläder?

Eller kommenterat färgadepersoners klädval? Det hade blivit ett ramaskri. 

Vi män förväntas kanske skratta åt nedlåtande kommentarer, eller bara tåla dem. Men varför skulle vi skratta eller tåla detta mer än någon annan folkgrupp? Är det kvinnors diskriminering som skall jämnas ut genom att diskriminera och kränka män?

Diskriminering eller kränkning av kvinnor är inte ok. Och det är inte heller diskriminering eller kränkning av män. Eller färgade, kristna, vita, eller barn. 

Artikelförfattarna må ursäkta att jag tar deras relativt oskyldiga inlaga som språngbräda för att lyfta fram ett ämne som jag anser vara värt en större debatt.

En kränkning eller diskriminering är aldrig ok, oavsett vem det gäller.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.