Foto: Adam Ihse
Debattinlägg

”Låt de hungerstrejkande palestinierna stanna”

Publicerad

ASYLPOLITIK · ”Vi kan inte ursäkta oss med att vi inte vet hur det ligger till i Gazaremsan. Deras situation är utom tvivel akut”, skriver 51 docenter, doktorander, adjunkter och lektorer vid Göteborgs Universitet.

Om debattörerna

Majsa Allelin
Doktorand, Institutionen för socialt arbete, GU
Gustav Svensson
Docent, Institutionen för socialt arbete, GU
Hanna Wikström
Lektor, Institutionen för socialt arbete, GU
André Rodin
Doktorand, Institutionen för socialt arbete, GU

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Bomber föll över Gazaremsan och på Järntorget låg palestinier och svalt – så ser svensk migrationspolitik ut.

Migrationsverket avbröt i mitten av juli verkställighet av utvisningar till Gaza med hänvisning till det pågående kriget. Detta försatte ett trettiotal statslösa palestinier som bott i Sverige upp till åtta år – först i väntan på beslut, sedan i väntan på utvisning – i ett ingenmansland.

Medan bomberna föll över Gazaremsan inledde därför gruppen en hungerstrejk på Järntorget i Göteborg i syfte att genom en rättsligt säker och rättvis behandling få uppehållstillstånd i Sverige.

Hungerstrejken varade i 25 nätter och in på den sista veckan hade ett antal av de strejkande även slutat att dricka vatten. Redan efter nio dagars strejk tvingades flera av dem föras till akuten då de drabbats av stroke och psykos.

Förhållandena för den palestinska befolkningen som lever på Gazaremsan har under lång tid varit mycket allvarliga både vad gäller rättssäkerhet och humanitär situation. Israel kontrollerar Gazas luftrum, territorialvatten, gränsövergångar, valuta och handel.

Palestinierna på Gazaremsan är förbjudna att lämna området, så gott som dagliga övergrepp och våldshandlingar från israelisk militär sker vid bland annat gränsövergångarna.

Till detta kommer Hamas rättslösa och brutala behandling av Gazaremsans befolkning. Enligt FN erhåller 80 procent av invånarna nu någon form av mathjälp.

Israeliskt flygbombardemang sommaren 2014 slog därtill sönder en stor del av den redan underdimensionerade infrastrukturen – såsom skolor, sjukhus och vägar – och dödade mer än 2000 personer, varav nästan en fjärdedel var barn.

Nära en halv miljon människor gjordes hemlösa.

Hungerstrejken på Järntorgeti Göteborg avslutades den 2 september i samband med att Migrationsverket sagt att de omkring den 12 oktober (i morgon) ska ha omprövat samtliga ärenden. Detta besked kan förvisso ses som en delseger, men den är inget värt om det innebär fortsatt innebär ett nekande av uppehållstillstånd.

Det generella beslutet om att avbryta verkställighet av utvisningar till Gazaremsan som Migrationsverket fattade i juli grundades på bedömningen att läget där var så allvarligt att kriterierna för väpnad konflikt i utlänningslagens mening var uppfyllda.

Den som flytt från ett område där väpnad konflikt råder ska enligt utlänningslagen beviljas uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande.

Migrationsverkets rättschef har också i ett rättsligt förtydligande daterat den 22 augusti i år uttalat att krisen i Gazaremsan är så svårbedömd att det inte är möjligt ”att göra en sådan framåtsyftande bedömning av säkerhetsläget som krävs för att kunna fatta avslagsbeslut med utvisning till området”.

Alltså, utifrån verkets egen bedömning så kan avslagsbeslut inte fattas. Konsekvensen av detta måste i stället vara att palestinierna ska beviljas uppehållstillstånd. Något utrymme för individuella bedömningar finns inte.

Alldeles intill den plats där hungerstrejken pågick fanns riksdagspartiernas affischer inför valet uppsatta. Bland annat stod att läsa ”Ja till invandring. Nej till rasism” med Folkpartiet som avsändare. Samtidigt uppmanade Fredrik Reinfeldt, dåvarande statsminister och högste ansvarige för landets politik, oss att ”öppna våra hjärtan”.

Dessa budskap kan inte uppfattas som något annat än hyckleri och ett hån med bakgrund av hur situationen ser ut.

Sverige har vid flera tillfällen befunnits bryta mot folkrätten genom att utvisa människor till tortyr och har vid ett antal tillfällen fått reprimander av EU och FN för utvisningar som genomförts.

Som enda EU-stat genomförde Sverige under lång tid utvisningar till Irak trots att internationella bedömningar fastslagit att det stred mot flyktingkonventionen.

Hungerstrejken på Järntorget är alltså bara ett av många fall där bristerna i svensk asylpolitik blottas. Runtom i landet finns otaliga exempel på människor som befinner sig i liknande omständigheter. För närvarande hungerstrejkar exempelvis åtta albaner utanför Migrationsverkets lokaler i Gävle i väntan på besked om de får stanna i Sverige.

Varje fall är en påminnelse om att det Sverige som framställs som ett land karaktäriserat av en generös flyktingpolitik, återkommande skickar människor till krig, umbäranden och tortyr. Tyvärr når de flesta berättelser aldrig allmänheten så som fallet på Järntorget lyckats göra.

När vi nu känner till detta fall kan vi inte blunda för det. Vi kan inte ursäkta oss med att vi inte vet hur det ligger till i Gazaremsan. Deras situation är utom tvivel akut.

Av den anledningen kräver vi som medmänniskor, lärare, samhällsvetare och statligt anställda att de strejkande palestinierna får uppehållstillstånd omedelbart.

Det långsiktiga kravet är att omvandla den svenska asylpolitiken i sin helhet där människors möjlighet att leva i fred och frihet – snarare än systemets möjligheter att neka dem detta – ska vara vägledande.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.