Foto: Bertil Ericson / TT
Debattinlägg

”Är plastikkirurgi värre än en tatuering?”

Publicerad

UTSEENDE · ”Skönhetsideal har alltid funnits, de har varierat genom historien, men människor har i alla tider vidtagit olika åtgärder för att förändra sitt utseende”, skriver Ulf Samuelson i replik om plastikkirurgi.

Om debattören

Ulf Samuelson
Docent och plastikkirurg på Akademikliniken

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Michaela Larsson skrev på SVT Opinion om att ”skönhetsoperationer är en samhällssjukdom” och använder Akademikliniken som exempel på aktör som bidrar till detta.


Vi uppskattar diskussionen, men vill komplettera med mer utförlig information. Och hur vi som plastikkirurger ser på saken.

Min uppfattning, efter mer än 20 år som estetisk plastikkirurg, och efter samtal med hundratals patienter, är att utseendet är väldigt viktigt för många av oss och har en uppenbar effekt på hur vi själva mår, för vår identitet och för hur vi uppfattas av omvärlden.

Skönhetsideal har alltid funnits, de har varierat genom historien, men människor har i alla tider vidtagit olika åtgärder för att förändra sitt utseende.

På Akademikliniken opererar vi varje år tusentals patienter och vår främsta målgrupp är inte unga tjejer, som man kan få intryck av i Michaela Larssons inlägg. Tvärtom är den vanligaste patienten en kvinna, ganska ofta också en man, som opererar sig för att må bättre i sin egen kropp.

Vanligast är en kvinna som börjar närma sig 40 år, vars kropp förändrats efter en graviditet och som nu vill återställa kroppen till hur den såg ut innan hon fick barn.

Vår uppgift som estetiska plastikkirurger är att bidra med förbättrad livskvalitet och självkänsla till våra patienter och studier som gjorts i frågan visar att så faktiskt är fallet. Att förändra eller återskapa ett utseende är inte för alla, men det bör finnas ett val att göra det utan att för den skull dömas av andra.

Vår målsättning är inte att uppmuntra missnöje, att övertyga någon om att åldrande inte är en naturlig process eller att övertala någon att förändra sin kropp, som inte själv upplever ett behov av detta. 



Vi finns däremot tillgängliga när beslutet är fattat och man söker en seriös och säker klinik för sin operation.

Syftet med våra föreläsningskvällar, exempelvis den i Luleå som Michaela Larsson nämner i sin text, är att ge saklig och balanserad information kring plastikkirurgi och berätta om vilka möjligheter som finns när man är intresserad av att göra en operation eller behandling.

Det finns tyvärr många oseriösa aktörer i skönhetsbranschen, som otroligt nog fortfarande är helt oreglerad i Sverige. Som blivande plastikkirurgisk patient är det viktigt att informera sig ordentligt, innan man beslutar sig för att gå vidare.

Det är också viktigt att ha realistiska förväntningar på vad som faktiskt är möjligt att uppnå. Sådan information bidrar våra föreläsningar också med.

Däremot vänder vi oss starkt mot fenomen som ”botoxparties” och eventuella försök att banalisera estetiska operationer eller behandlingar som man inte bör genomgå utan att noggrant ha övervägt det innan.

Våra walk-in-clinics, som Michaela också nämner, gör det möjligt att ställa frågor och träffa vår personal utan förpliktelser innan man bestämmer sig för en behandling.

Avslutningsvis tycker jag att det vore intressant att lyfta debatten till att fråga sig vem eller vad som egentligen driver skönhetsidealen. Vilket ansvar media har, tillsammans med skönhetsbranschen, för att påverka unga människor när det gäller skönhetsideal och vad som är värt att önska sig och sträva efter.

Vlka typer av åtgärder som är att betrakta som acceptabla för att förändra sitt utseende eller prata om på en ”tjejkväll”? Operationer? Makeup? Tatueringar? Botox? Hårfärg? Fysisk träning? Och vilka som inte är acceptabla?

Samt, det kanske viktigaste – vem som egentligen har rätt att göra den bedömningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.