John Magnus Roos: ”Handen på hjärtat, vill konsumenter, företagsledare eller politiker minska den privata konsumtionen? Den utgör ju nästan halva vår BNP.” Foto: Bertil Ericson, Christian Löwhagen
Debattinlägg

”Hållbarhet – en utopi så länge vi köper lycka”

Publicerad

”I den svenska befolkningen som helhet är sambandet mellan konsumtion och lycka ungefär lika starkt som sambandet mellan lycka och sysselsättning, lycka och civil status, eller mellan lycka och en aktiv fritid”, skriver debattören

Om debattören

John Magnus Roos
Forskare vid Fysisk Resursteori på Chalmers Tekniska Högskola och vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

De senaste tio åren har konsumtionen i Sverige ökat med 25 procent enligt SCB. Ökningen har skett inom alla konsumtionskategorier och inom alla hushållskategorier.

Egentligen är det inte så märkligt att den svenska konsumtionen ökar, eftersom genomsnittssvensken blir lyckligare av att konsumera mera.

I den svenska befolkningen som helhet är sambandet mellan konsumtion och lycka ungefär lika starkt som sambandet mellan lycka och sysselsättning, lycka och civil status, eller mellan lycka och en aktiv fritid.

Särskilt lyckliga blir vi om det vi köper matchar vår personlighet. Fler och fler branscher drar nytta av digitala spår för att personifiera marknadskommunikationen och utveckla produkter och tjänster.

Allt för att öka vår lycka, eller hur?

En förutsättning för den ökade konsumtionen är svenskarnas köpkraft. Den har stärkts genom växande förmögenheter och större skuldsättning.

Att öka den lånefinansierade konsumtionen genom låga räntor och amorteringsfrihet var den politik som ”räddade” Sverige ur den Globala finanskrisen 2007-2008.

Kreditvärdiga konsumenter har kunnat öka sina förmögenheter genom att belåna sig och därmed ta del av stigande fastighetspriser och stigande kurser på världens finansmarknader, medan mindre kreditvärdiga konsumenter har kunnat använda sig av mer kortfristiga sms-lån, blancolån och avbetalningsköp för att förverkliga sina drömmar.

Svenska konsumenter har svårt att uppskatta hur mycket de spenderar på varor och tjänster.

Sedan 2010 tror de exempelvis att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning med 4 procent, medan försäljningsstatistiken visar på en ökning med mer än 20 procent.

I genomsnitt lägger den svenska konsumenten knappt 60 kronor per år på att laga hemelektronik, datorer, möbler, skor och hushållsapparater. Detta är betydligt mindre än för 10 år sedan.

Under de senaste åren har även antalet second-hand köp per person minskat. Dessa aspekter i kombination med den ökade försäljningen av nyproducerat tyder på att vår ekonomi fortfarande är linjär.

Eftersom vi har vant oss vid ett högt välstånd i samhället och eftersom konsumtionen tycks generera lycka på individnivå så är det inte mycket som tyder på en minskad konsumtion eller att vi rör oss mot en cirkulär ekonomi.

Hållbar konsumtion kräver ett aktivt samspel mellan politiker, företag och konsumenter. Konsumenten måste vilja välja hållbart. Det handlar både om vad och hur, men framförallt om hur mycket som konsumeras.

För att kunna konsumera hållbart behöver också marknaden tillhandahålla hållbara alternativ.

Regelverk och lagstiftning behöver ses över för att underlätta lagning av det som går sönder, exempelvis skattelättnader i form av reparationsavdrag. Men frågan är om sådant ligger i samhällets intresse, på kort sikt?

För med handen på hjärtat så vill väl inte så många konsumenter, företagsledare eller politiker minska den privata konsumtionen? Den utgör ju nästan halva vår BNP.

Vi vill väl inte försämra skola, vård och omsorg? Innerst inne så väger väl den omväxling, avkoppling och njutning som vi kan köpa, lite tyngre än den hållbarhet som debatteras?

Men visst är hållbarhet en utomordentligt bra täckmantel för att rättfärdiga vårt ohållbara levande? En modern form av avlatsbrev?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.