Foto: Ola Torkelsson / TT
Debattinlägg

”Värnplikt dödar”

Publicerad

FÖRSVARET · ”Tanken att staten har rätt att tvinga unga människor att stå till förfogande 24 timmar om dygnet i månader i sträck för att göra något de kanske inte vill är en fostran i lydnad och underkastelse ovärdig en demokrati”, skriver Mattias Svensson.

Om debattören

Mattias Svensson
Frilans- och kulturskribent

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill återinföra värnplikten. Framtida unga generationer ska alltså behöva plikta med månader och år att sitt liv i en militär organisation som egentligen bara behöver en mindre del av dem. En dålig idé av flera skäl.

Det första är förstås kränkningen av unga människor till liv och frihet. Tanken att staten har rätt att tvinga unga människor att stå till förfogande 24 timmar om dygnet i månader i sträck för att göra något de kanske inte vill är en fostran i lydnad och underkastelse ovärdig en demokrati. Värnplikten står i strid med precis de värden som militären är rustad för att försvara, svenskarnas oberoende och självbestämmande.

För det andra är värnplikten ett samhällsekonomiskt slöseri. I Ekonomisk Debatt nr 8 2013 går Niclas Berggren igenom ett antal studier som visar att den ekonomiska tillväxten sjunker märkbart i länder som tvingar in stora ungdomskullar i värnpliktsutbildning. Värnplikten försenar studier och yrkesarbete vilket både samhället och de drabbade personerna får lida av. Det som upplevs som ”gratis” för att statskassan inte belastas lika hårt, är i själva verket mycket dyrt.

För det tredje: I händelse av krig leder ett värnpliktsförsvar till betydligt större förluster. När manskap är ”gratis” relativt materiel påverkar detta hur försvaret organiseras. Det svenska värnpliktsförsvaret vilade långt in i modern tid på cykeltransporter och soldater med föråldrade vapen och dåliga eller inga skydd. I händelse av krig hade svenska soldater dött i drivor. Där rekrytering sker ”gratis” har människoliv föga värde.

Inte minst det tredje skälet har gjort värnplikten alltmer otidsenlig. Vapen och spetsteknik som kräver god utbildning för att hantera spelar allt större roll för svensk försvarsförmåga. Soldater ska också kunna sättas in i konflikter utomlands. Det talar för att rekrytera motiverade personer, frivilligt. Här måste försvaret bli bättre på att locka personer med den kompetens som krävs, men det är något annat än att sysselsätta flertalet ungdomar i enlighet med värnpliktstanken. (Eller tänker sig värnpliktsanhängarna att man ska rikta ett tvång att göra militärtjänst mot några få särskilt begåvade ungdomar i varje generation? Ett särskilt straff för kompetens.)

Ändå framhärdar många i att vilja se värnplikt återinförd. I slutänden handlar det vanligen om något annat än att stärka det militära försvaret. Vänsterpolitiker vill gärna dölja ungdomsarbetslöshet med sysselsättning i det militära, och ser närmast ett egenvärde i påtvingad samvaro. Konservativa drömmer om att få pli på ungdomen i allmänhet och invandrarungdomar i synnerhet.

Nostalgin över ett svunnet Sverige och egna personliga minnen, artikulerat av Gert Fylking på denna sida den 31/10, spelar också en betydande roll. Det är ingen hejd på skrönorna om allt man tydligen skolades till i just det militära och ingen annan stans, även om det kanske blev si och så med själva försvarsförmågan.

Mina egna minnen är inte lika roliga då de har med den tvingande sidan av värnplikten att göra. Jag vägrade och dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Den domen höll i sin tur på att kosta mig min familj, eftersom jag inte kunde bli adoptivförälder med domen i straffregistret. Min räddning blev ett intyg om att värnplikten i praktiken hade avskaffats. Annars hade jag inte haft min älskade dotter. Med värnplikt följer också straff för den som inte lyder, straff som kan bli mycket grymma.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.