Då har vi fått ännu en påminnelse från FN:s klimatpanel om den allvarliga situation som vi har försatt oss själva i. Rapporterna från klimatpanelen är långa, men egentligen går de att sammanfatta i en kort mening:
”Läget är värre än i den förra rapporten.”
Det beror framför allt på att utsläppen av växthusgaser fortsätter, trots alla tidigare varningar om konsekvenserna av ett förändrat klimat. Globalt lär 2014 återigen bli ett rekordår när det gäller utsläpp – och troligen även det varmaste år som uppmätts.
Sveriges klimatpåverkan ökar också, om man räknar in utsläpp från konsumtion av importerade varor och drar bort motsvarande för export. Naturvårdsverkets siffror visar då att våra utsläpp de senaste åren per person ligger på drygt 10 ton CO2e. De måste minska till hälften 2020, om de utsläpp som Sverige orsakar inte ska överstiga den förändring per person som måste ske.
Det är verkligen ingen ursäkt att vi är ett litet land och att våra utsläpp är små jämfört med de totala utsläppen i världen. I så fall kan vilket land eller vilken storstad som helst, med cirka 10 miljoner invånare, resonera på samma sätt.
De utsläpp som sker inom vårt lands gränser har däremot minskat de senaste tjugo åren. Men det beror främst på att vi inte längre producerar lika stor del av den mat vi äter och på att delar av industrin har lagts ner.
Vill vi effektivt minska utsläppen ytterligare i Sverige kan vi teoretiskt lägga ner allt jordbruk.
Men jag hoppas verkligen inte att någon beslutsfattare skulle se det som ett steg i en hållbar riktning, även om det skulle ge oss en snyggare statistik när det gäller utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Ur ett globalt perspektiv är klimatfrågan enkel. Den handlar framför allt om att sluta gräva upp kol, olja och naturgas.
Internationellt kan Sverige göra mycket – om vi vill! Vi kan arbeta för att ingen olja eller naturgas ska utvinnas i Arktis.
Även om vår förre utrikesminister Carl Bildt ansåg att man kunde utvinna olja i Arktis på ett hållbart sätt är det egentligen exakt det som klimatfrågan handlar om. Pumpas det upp olja i Arktis leder det till fortsatta utsläpp av växthusgaser som överstiger de nivåer som FN:s klimatpanel tydligt visar att vi måste hålla oss under.
Den viktigaste slutsatsen i den senaste rapporten är att nästan all utvinningsbar fossil energi måste vara kvar i marken.
Frågan är om något land i världen har bättre förutsättningar än Sverige när det gäller att klara av en omställning till ett helt fossilfritt samhälle. Vi har bra förutsättningar för förnybara energikällor som vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Om inte vi klarar av det, vilket land kan då göra det?
Vi borde producera ännu mer förnybar energi och sedan se till att övriga Europa får användning av den, genom att öka överföringskapaciteten från Sverige till kontinenten.
Det leder till att kolkraftverk och kolgruvor i Europa kan fasas ut vilket gör att kol blir kvar i marken!
Genom Vattenfall har Sverige dessutom en möjlighet att påverka utvecklingen i andra europeiska länder – och därmed också ett ansvar.
Vi behöver ta det ansvaret och därigenom undvika att kortsiktiga ekonomiska intressen får avgöra hur mycket kol som ska brytas i Europa under de kommande årtiondena.
Den nya rapporten från FN:s klimatpanel visar tydligt vad vi måste göra. Nu är det bara att sätta igång!