Isabell Massías González, hon är blind och bor i Nicaragua där hon går i skolan. Foto: MyRight
Debattinlägg

”Glöm inte millenniemålens bortglömda barn”

Publicerad

SKOLA · ”40 miljoner barn med funktionsnedsättning får aldrig chansen att lära sig läsa och skriva”, skriver flera biståndsorganisationer om internationella funktionshinderdagen.

Om debattörerna

Tiina Nummi-Södergren
Ordförande MyRight
Ann Svensén
Generalsekreterare IM, Individuell Människohjälp
Peter Toftgård
Programchef Erikshjälpen
Thomas Jansson
Ordförande Riksförbundet FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

FNs mål är att alla barn ska gå i skolan 2015. Men i praktiken har barn med funktionsnedsättning exkluderats från de senaste årens utbildningssatsningar.

Idag på FN:s internationella funktionshinderdag vill vi att biståndsminister Isabella Lövin lovar att på allvar arbeta för att de nya utvecklingsmålen, som ska tas fram under nästa år, verkligen omfattar alla.

Tiden för FN:s millenniemål börjar lida mot sitt slut och det är dags att summera hur de senaste årens utvecklingssatsningar har förbättrat situationen för fattiga människor i världen. Glädjen är stor över att 90 procent av alla barn i utvecklingsländerna nu går i skolan.

Med bara tio procent kvar till målet borde det väl snart gå att uppnå? Tyvärr är det inte så enkelt.

Det som inte syns i statistiken är att de återstående tio procenten till stor del består av barn med funktionsnedsättning. 40 miljoner barn med funktionsnedsättning får aldrig chansen att lära sig läsa och skriva.

Förutom att det försvårar dessa barns möjligheter att delta i samhällslivet skickar det också signaler till familjerna att deras barn inte har samma värde som andra barn. Utbildning är ett sätt för dessa barn och deras familjer att ta kontroll över sina liv och att ta sig ur fattigdom.

Varför har barn med funktionsnedsättning exkluderats?

Vi tror att den viktigaste orsaken är okunskap och negativa attityder gentemot människor som avviker ifrån det som anses vara norm.

Det vi inte själva känner till eller har egen erfarenhet av kan vara lätt att avfärda som lönlöst, för dyrt eller omöjligt att leva upp till. Trots att det handlar om människors rättigheter och behov.

Bemödar man sig inte om att se barnet bakom hans eller hennes funktionsnedsättning är det fullt möjligt att missa den potential som finns hos varje enskild människa.

FN:s mål om att alla barn ska gå i skolan slår tydligt fast att detta är oacceptabelt. Fram till nu har utvecklingsländernas satsningar på skolan handlat mycket om att få så många barn som möjligt att börja skolan. Det räcker inte.

Nu är det dags att även satsa på kvalitén i skolan. Lärare med stora klasser måste utbildas i enkla och konkreta metoder som möjliggör för barn med olika funktionsnedsättningar att delta i undervisningen.

Här kan Sverige, som tack vare ett starkt och högröstat civilsamhälle kommit långt i inkluderande utbildning, vara ett föregångsland och bidra med kunskap och förebilder.

Om fler svenska biståndsaktörer inkluderar ett funktionshinderperspektiv i biståndet kan Sverige på ett effektivare sätt bidra till att ländernas myndigheter och regeringarna förstår hur funktionshinderfrågor och fattigdomsbekämpning hänger ihop.

Om knappt ett år antar FN nya mål som ska ta vid efter millenniemålen. De nya målen måste vara universella, hållbara och rättighetsbaserade. Svenska och nordiska organisationer har arbetat tillsammans för att målen ska synliggöra diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har lyssnat och säger sig vilja fortsätta driva dessa frågor.

Vi vill att regeringen tar detta på största allvar och att biståndsminister Isabella Lövin som är ansvarig för den svenska positionen arbetar för att skapa starka allianser både inom och utanför EU.

Vi uppmanar biståndsminister Isabella Lövin att in i det sista arbeta för att frågan inte faller bort i prioriteringar i förhandlingens slutskede. Och när vi uppmärksammar 3 december nästa år vill vi kunna se resultat av regeringens arbete.

Det är hög tid att synliggöra millenniemålens bortglömda barn. För att det ska bli möjligt måste Sveriges regering arbeta för att de nya målen utformas så att

– alla länder stimuleras att ta fram statistik om personer med funktionsnedsättning;

– förbättringar mäts utifrån perspektivet att minska ojämlikheter;

– de bygger på globala åtaganden såsom FNs konventioner, där konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ingår.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.