Från onsdagens Uppdrag Granskning. Foto: SVT
Debattinlägg

”Väntjänster på skattebetalarnas bekostnad”

Uppdrag granskning ·

”Finns minsta risk att man som lokalpolitiker befinner sig i en situation som kan uppfattas som att det finns en personlig koppling i relation till ett beslut är det bättre att kliva åt sidan”, skriver Helena Sundén vid Institutet Mot Mutor.

Om debattören

Helena Sundén
Generalsekreterare Institutet Mot Mutor

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Då och då lyfts frågan om vad som kan ses som vänskapskorruption i relation till våra folkvalda.

Lokalpolitiker med personliga kopplingar till enskilda medborgare som fattar gynnande beslut avseende dessa individer. Beslut som leder till att misstankar uppkommer om att någon enskild fått en fördel just på grund av den personliga kopplingen.

Det kanske inte alls är, eller går att bevisa att det rör sig om ett brott ur lagens mening.

Ett exempel som nyligen har lyfts i debatten är Uppdrag Gransknings rapportering om Österåkers kommun. Men just detta fall är inte på något sätt unikt, fler exempel från fler platser i Sverige har tidigare uppmärksammats.

Ofta rör det sig om situationer som kan uppfattas som väntjänster på skattebetalarnas bekostnad. Ett gynnande beslut som kanske hade sett helt annorlunda ut om föremålet för beslutet hade varit vem som helst ur allmänheten.

Då och då möts jag av argumentet ”visst känner jag den som jag fattar beslutet om, men jag har ingen dold agenda och min utgångspunkt är alltid allmänhetens bästa, inget annat!”.

Självklart kan så också vara fallet. Men redan då allmänheten ens hamnar i närheten av att tappa det där förtroendet, som vi i Sverige utifrån sett ofta skattas så högt för, är skadan skedd.

Tyvärr ser vi att de fall som uppmärksammas sällan leder till några andra åtgärder än just mediauppmärksamheten och att de sedan rinner ut i sanden till dess nästa fråga väcks och lite nytt damm rörs upp.

Detta kan bero på att det är svårt att bevisa vad som faktiskt skett då underlag från beslutsprocesser kan saknas eller vara bristfälliga.

Kanske är det så att påståendet i sig, vid en närmare granskning, saknar substans eller att ärendet i sig inte prioriteras särskilt högt i relation till andra frågor som ska behandlas i rättsystemet.

I vilket fall behöver lösningen på frågan kommuniceras. Det som är intressant att ta upp till diskussion är självklart hur denna företeelse, som troligen är långt mer förekommande än vad vi ser och som genom medias idoga arbete och allmänhetens tips då och då kommer upp till ytan, ska hanteras?

Vad behöver göras för att förebygga att situationer uppstår där det förtroende som förvaltas på något sätt kan skadas?

Saken är den att även om det inte är den mest prioriterade frågan och även om det finns så mycket annat som är viktigt så finns det inga ursäkter från att inte göra rätt.

Det är faktiskt ganska enkelt.

Det är bättre att förekomma än att förekommas och viktigt att noga följa de lagar vi har. Bättre att vara extra försiktig.

Och finns minsta risk att man som lokalpolitiker befinner sig i en situation som kan uppfattas som att det finns en personlig koppling i relation till ett beslut är det bättre att kliva åt sidan.

Inte bara ifrån själva beslutet men från alla delar av processen och att också noga dokumentera att så skett.

Det är ett viktigt ansvar som vilar på varje lokalpolitiker och ett ställningstagande som kan tas utan större svårighet för att visa att folkets förtroende förvaltas på bästa sätt.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.