Foto: Matthew Thayer/Ap/TT
Debattinlägg

”Vi är mer innovativa än andra partier”

Publicerad

GENMODIFIERING · ”Hittills har jag inte sett en enda gröda som på ett miljömässigt hållbart sätt löser något problem som inte bättre löses med biologisk mångfald, social rättvisa, fattigdomsbekämpning, överföring av traditionell teknik, resurseffektivisering eller energieffektivisering”, skriver Carl Schlyter (MP).

Om debattören

Carl Schlyter
Riksdagsledamot (MP)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Payam Moula hävdar i sin debattartikel på SVT Opinion att Miljöpartiet är emot GMO (genmanipulerade organismer) och att detta beror på fientlighet mot kunskap och teknik.

Verkligheten är givetvis en annan, vi i Miljöpartiet  är tvärtom ofta mer innovativa än andra partier med nya idéer inom skola, energi, ekonomi med mera.

Rätt teknik ska vara på rätt plats, GMO är användbart inom medicin för att låta jästceller eller bakterier producera livsviktiga mediciner.

Dessutom är de i slutna system och har ingen egen fördel av att producera till exempel insulin.

Om de av misstag skulle hamna i naturen är de svagare än deras vilda kusiner och de dör. Det vill säga nyttan är stor, risken är liten. Då används GMO-tekniken på ett bra sätt.

Moula tar som positivt exempel på GMO-gröda det gyllene riset, för att få i sig A-vitamin. Men varför skulle människor i Afrika och Indien köpa en dyr, patenterad gröda som de måste köpa nytt utsäde av varje år?

Moula tar själv upp klimatfrågan i sin artikel men risodling ger enorma utsläpp (5-20 procent av totala utsläpp) av metan som är en kraftfull klimatförändrande gas.

I Afrika och Indien växer olika varianter på Moringa i vilt tillstånd som är extremt rik på A-vitamin, även den klimateffektiva grödan sötpotatis odlas på många ställen. En liten portion innehåller hela dagsbehovet av A-vitamin.

Det är bättre att odla lokalt anpassad klimateffektiv sötpotatis och plocka redan vilt växande växter med stor biologisk mångfald snarare än att hela världen ska bli en monokultur av patenterat ris, genmanipulerat eller inte.

Moula skriver dels att ”forskningen visar entydigt att genmodifierade grödor som sådana inte skiljer sig från andra grödor”.

Det påståendet är inte riktigt korrekt, en mycket vanlig teknik inom GMO-grödor är att ta gener från bakterier och stoppa in i plantor.

De vanligaste kommersiella grödorna är gjorda för att tåla mer bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som är så kraftfulla att de på många ställen är på väg att förbjudas.

Det är också vanligt att ta en gen från bakterier som producerar ett insektsgift, detta skiljer sig definitivt från vanlig växtförädling.

Istället för att som idag bespruta ett par enstaka gånger med detta naturligt förekommande gift har man en planta som skapar gift hela tiden.

Dessutom är GMO-varianten inte identisk med den naturliga, den dödar inte skadeinsekten lika specifikt. Faktum är att EU-lagstiftningen kräver studier på icke-målorganismer, det är väl inte orimligt att göra exakt det lagen kräver?

Moula får gärna berätta hur många studier på trollsländor och andra pollinerande insekter än bin som varje godkänd gröda har haft långtidsförsök på.

Vi är överens på tre punkter dock.

Patenterade grödor är ett problem för maktbalansen inom matförsörjningen. Vissa GMO-grödor har mindre risker än andra, till exempel de där man bara korsat samma art med sig själv. I framtiden kan det faktiskt komma någon gröda som är nyttig.

Men hittills har jag inte sett en enda gröda som på ett miljömässigt hållbart sätt löser något problem som inte bättre löses med biologisk mångfald, social rättvisa, fattigdomsbekämpning, överföring av traditionell teknik, resurseffektivisering eller energieffektivisering.

Ett unikt problem med många GMO-grödor är att de kan föröka sig själva eller sprida sin manipulerade egenskap till en vild kusin.

Det gör det svårt att rätta till ett misstag om något skulle visa sig farligare än man trott.

Alla andra föroreningar späds ut, sedimenterar eller bryts ned med tiden.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.