Uppdrag gransknings reporter begav sig ut i Malmö med kippa för att undersöka judehatet. Foto: SVT
Debattinlägg

”Det går inte att blunda för judehatet längre”

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · ”I Sverige har debatten kring antisemitism och judehat länge varit naiv då den fortfarande befinner sig i 90-talets Sverige där skinnskallar och nazister var det största hotet. Så är inte längre fallet”, skriver Victor Borslöv Reichmann och Petra Kahn Nord.

Om debattörerna

Victor Borslöv Reichmann
Ordförande Judiska ungdomsförbundet
Petra Kahn Nord
Generalsekreterare Judiska Ungdomsförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Antisemitism är tyvärr åter ett hett ämne i svenska medier. Bland judar har den tilltagande antisemitismen uppmärksammats länge.

Att media, som till exempel Uppdrag granskning, plötsligt har börjat beskriva judars utsatta situation beror kanske på att terrorattacken mot den judiska kosherbutiken i Paris utfördes i samband med terrorattacken mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo.

Det gick helt enkelt inte att blunda längre, som det svenska samhället alltför länge gjort.

Judehatet växer åter i Europa och i Sverige. I skrivande stund står den judiska skolan i Stockholm under polisbeskydd som följd av attackerna i Paris, de judiska skolbarnen har inte fått gå ut på rasterna eller göra några utflykter.

Judiska församlingen har fått bombhot, judar har trakasserats och blivit misshandlade och hot på sociala medier blir allt vanligare. Listan kan göras lång.

Judar känner sig återigen osäkra, otrygga och rädda endast för att de är födda judar. Vi är måltavlor i egenskap av de vi är oavsett vad vi säger eller gör.

Antisemitism är en samling av konspirationsteorier som har gemensamt att utmåla juden som den starke och blodtörstiga, någon som försöker ta över världen genom att kontrollera stater, banker och regeringar.

Dessa grundläggande teorier byter ständigt skepnad men är alltid en variation av samma grundtema. På sistone återfinns även dessa teorier ibland bakom Israelkritiken.

I Sverige har debatten kring antisemitism och judehat länge varit naiv då den fortfarande befinner sig i 90-talets Sverige där skinnskallar och nazister var det största hotet. Så är inte längre fallet.

Judiska säkerhetskällor bedömer, i enlighet med Säpo, att det största hotet riktade mot judar i Sverige kommer från återvändande jihadister. 

En aktuell undersökning av Forum för levande historia visar att 18 procent av Sveriges gymnasieelever uppvisar negativ inställning till judar; bland dem som anger islam som sin religion är siffran 55 procent. Detta är en skrämmande utveckling.

Lika skrämmande är det att svenska medier och framförallt politiker inte vågar adressera problemet. Vi har en högerextrem bråkig skara i Sverige. Det vet vi alla om.

Men politikerna, medierna och samhället måste också våga belysa problemet med en växande grupp av våldsbejakande antisemiter med bakgrund i Mellanöstern.

Attacken mot den judiska skolan i Toulouse, attacken mot det Judiska museet i Bryssel och attackerna mot Charlie Hebdo och den judiska kosherbutiken i Paris var alla utförda av hemvändande jihadister. Politiker och skolan har det yttersta ansvaret att vända utvecklingen.

Kunskap är det starkaste vapnet mot rasism, extremism och antisemitism. Kampen börjar i klassrummet. Det är nu upp till politikerna och skolan att ta fram en långsiktig plan hur vi skall bekämpa hatet.

Utvecklingen måste vända, annars är risken att det inte finns en framtid för judar i Sverige. Tillsammans kan vi besegra antisemitismen, men först måste vi våga belysa och prata om judehatet, oavsett var det kommer ifrån.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.