Mjölkbonden Charlotte Borneklint arbetar hårt och det är svårt att få verksamheten att gå ihop, skriver hon på SVT Opinion.
Mjölkkonsumenten jobbar också hårt och förtjänar att få välja vilken kombination av pris och kvalitet hon vill ha. Det är svårt att få ihop det på en snedvriden marknad.
Det finns ingen garanti för att alla tillverkare ska kunna hålla sig kvar på en marknad. Priset är en fråga om tillgång och efterfrågan.
Ett glas vatten är mer värdefullt än en diamant när du är törstig mitt ute i en öken. En konsument vill ha råd med både mjölk, mediciner och morötter av bästa kvalitet.
Mycket av problemen beror på att jordbruket så länge har styrts av politiker, snarare än av bönder och konsumenter.
Den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken CAP har ställt upp tullar mot mat som importeras från resten av världen och delat ut enorma bidrag till bönderna och då främst stora industrijordbruk.
Då produceras det för mycket mat, och priserna borde falla. Då köper EU ibland upp mat för att de ska stiga eller prisdumpar maten utanför unionen.
CAP är den största planekonomin som överlevde Berlinmurens fall.
För skattebetalaren och konsumenten fungerar inte heller systemet, det är inte rimligt att 40 procent av EU:s budget ska gå till jordbruket som knappt ens skapar 2 procent av BNP.
Det är viktigt att EU:s jordbrukspolitik fortsätter att förändras, med fortsatt lägre bidrag till den mest storskaliga och miljöskadliga produktionen.
Då är EU:s extra bidrag nyligen på 260 miljoner kronor till bönderna i Baltikum för att de drabbas av det ryska importstoppet en kortsiktig väg att gå.
Svenska bönder har höga kostnader. Kraven på djurhållning, beten, byggnader och mediciner är höga, men det betyder inte att vi konsumenter efterfrågar dem relativt allt annat.
Nivån kan faktiskt ligga för högt, jämfört med vad regleringarna ger.
Svenska konsumenter kanske inte vill eller har råd att betala det pris som det kostar producera mjölk i Sverige när det kommer till kritan?
Det är inte självklart att vi människor ska dricka mjölk. De flesta i världen är laktosintoleranta, och före 1920-talets politiska kampanjer dracks det inte så mycket mjölk i Sverige heller.
Det har sedan följts av fler kampanjer, som introduktionen av café au lait och caffelatte på 1980-talet.
Muufri är en konstgjord mjölk som utvecklats i Kalifornien av en sorts genmodifierade jästsvampar som tillverkar mjölkproteiner. Muufri smakar som komjölk och har samma näringsämnen. Det kan tillverkas på några dagar i stora kar och kan börja säljas i år.
Det tjänar inget till att gråta över spilld mjölk.
I slutändan kan det bli bättre för alla om vi konsumenter får fatta besluten. Då utvecklas alternativ till mjölk, och den mjölk som säljs kan konsumenter ställa högre krav på.
Det blir troligen en mindre, men bättre, marknad för alla jämfört med CAP:s överproduktion.