Henrik Brändén angriper i sin debattartikel på SVT Opinion det brittiska underhusets beslut att tillåta den nya tekniken med mitokondriebyte som oförsiktigt.
Han ser tekniken som ett första steg på ett sluttande plan mot mänsklig kloning och som ett hot mot det tabu som finns mot gentekniken.
Men ta exemplet om en person som drabbas av en livshotande sjukdom och vars liv bara kan räddas av en transplantation av en lever eller en njure.
Skulle vi godta en lag som förbjuder sådana transplantationer? Så ser det nämligen ut för ett tiotal barn som årligen föds i Sverige med en mitokondriesjukdom.
Exempel på mitokondriesjukdomar är Alpers sjukdom som ger leversvikt, epileptiska anfall och hjärnskador. Kearns-Sayres syndrom förlamar barnets ögonmuskel, skadar ögats näthinna och gör det svårare för hjärtat att slå. MELAS utvecklar symptom som stroke, epilepsi och demens före 40 års ålder.
Ett mitokondriebyte är samma sak som en organtransplantation fast på mikroskopisk nivå.
Tyvärr kan vi inte hjälpa de barn som redan fötts med en mitokondriesjukdom. Transplantationen av mitokondrier måste ske vid befruktningen i ett provrör för att alla barnets celler ska påverkas.
Barnet har sina föräldrars anlag, förutom just anlaget för sjukdomen, så även barnets barn kommer att slippa lidandet.
Steget till kloning finns inte där, det olyckliga skulle vara om lidandet gick i arv. Sjukdomarna drabbar få, men de kräver ofta livslång vård, så transplantationer är mycket kostnadseffektiva för sjukvården.
I kloningsdebatten reagerar många med starka känslor, i stället för en saklig diskussion av vad tekniken ska användas till.
En klon är inte annorlunda än andra barn, skillnaden är bara att det har arvsanlag från en förälder.
Enäggstvillingar delar samma arvsanlag och dem anser vi vara fullvärdigt självständiga individer.
I Storbritannien har lagförslaget tagit sju år att bereda med självständiga etiska bedömningar och expertutvärderingar av teknikens säkerhet.
Allmänheten har deltagit i ett omfattande samråd, och ger sitt stöd för tekniken. Storbritannien har vågat att ta ett steg framåt när Europa halkar efter USA, Indien och Kina i forskningen.
Statens Medicinetiska Råd borde åter se över hur kunskapsläget utvecklas och med det även patienternas och de anhörigas inställning.
Det krävs en ändring av lagen om genetisk integritet för att mitokondriebyte ska kunna göras inom ramen för forskning eller behandling.
Vilket parti tar tillfället att stärka svensk life science för att rädda barns liv?