Foto: Jurek Holzer / SvD / TT / Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Dags för kontantuppror – bankernas vinstjakt måste stävjas”

Publicerad

KONTANTER · ”Människor måste själva få välja betalsätt. Ingen ska behöva utestängas för att hen väljer ett betalmedel som råkar ge sämre avkastning för banken”, skriver Björn Eriksson.

Om debattören

Björn Eriksson
Ordförande, Riksidrottsstyrelsen och SISU Idrottsutbildarna

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Kontanterna håller på att försvinna från samhället i snabb takt. I princip är det alla storbanker med undantag för Handelsbanken, tillsammans med de bankägda kortföretagen Visa och Mastercard, som driver frågan.

Anledningen är förstås rent vinstintresse. Bankerna eftersträvar, precis som vilka andra företag som helst, största möjliga avkastning på sitt kapital och bankerna tjänar helt enkelt betydligt mer på digitala än på kontanta transaktioner.

Kortverksamheten är en riktig kassako för bankerna och ju fler som använder kort, desto mer tjänar de. Allra mest skulle storbankerna tjäna på om kontanterna helt försvann från kretsloppet. Då skulle man få kontroll över alla betalströmmar vilket skulle öppna upp för en mängd möjligheter att införa nya avgifter.

Med falska liknelser till begrepp som miljöhänsyn, minskad rånrisk och lägre samhällskostnader har man lyckas montera ned en stor del av kontantförsörjningen i Sverige, med myndigheternas goda minne.

Det är stora och viktiga frågor som kommit i skymundan när storbankerna sätter agendan. Inte minst demokratifrågan. Vilka bestämmer i frågor som dessa: våra folkvalda eller ett fåtal storbanksdirektörer?

Våra system är inte så robusta att vi enbart kan förlita oss på digitala transaktioner. Näten är sårbara för hackerattacker, naturkatastrofer och olyckshändelser. Elavbrott är vardag.

Vi kommer ihåg hur det gick i somras med Bråvallafestivalen som skulle vara ”kontantfri” men som urartade till ett kaos när betalsystemet inte fungerade. 

Den gigantiska bankattack som avslöjades i veckan där uppemot 8 miljarder kronor försvunnit är ett annat exempel på hur sårbart systemet är.

För människor som försöker leva och driva företag i glesbygd ställer situationen också till stora problem. Många får åka flera mil för att komma till en bank som hanterar kontanter för att lösa in avier, sätta in dagskassor och uträtta vanliga bankärenden.

Många småföretag är beroende av kontanter, och när de möjligheterna upphör bildas en negativ spiral då företag flyttar och drar andra verksamheter med sig.

Utan kontanter blir livet också betydligt svårare för redan utsatta människor.

Nyanlända invandrare som saknar uppehållstillstånd, människor med svag ekonomi eller med bakgrund i missbruk och kriminalitet har ingen möjlighet att få bankkort.

Oavsett bakgrund måste det finnas en väg tillbaka för dessa människor. Att lämnas utanför betalsystemet är knappast en sådan väg.

Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster. I lagen står det också att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”.

Det borde alltså vara glasklart: människor måste själva få välja betalsätt. Ingen ska behöva utestängas för att hen väljer ett betalmedel som råkar ge sämre avkastning för banken.

Det är dags för kontantuppror – bankernas vinstjakt måste stävjas.

I mina olika roller träffar jag ständigt människor som är oroade och upprörda över utvecklingen. Det är uppenbart att frågan är för viktig föra att slumpas bort till privata intressen.

Tillgången till kontanter borde vara en fråga för de folkvalda.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.