Adam Cwejman har helt rätt när han på SVT Opinion konstaterar att SVT sökt svaret på hur mångfalden kan förbättras i bland annat våra stora börsbolag. Diskussionen om den kraftiga mansdominansen har pågått i många år och kvotering eller inte kvotering har diskuterats flitigt.
Den här gången har SVT försökt hitta ett sätt att granska även hur det ser ut med den etniska mångfalden i börsbolagens styrelser.
Vi är medvetna om att det är ett svårt ämne som väcker starka känslor. Vårt syfte har varit att lyfta fram det faktum att styrelserna består av personer med väldigt likartade bakgrunder.
När det ser ut på det sättet på styrelsenivå är det kanske inte så konstigt att det finns klara bevis på att personer med exempelvis utomeuropeisk bakgrund har avsevärt svårare att komma ifråga när företagen rekryterar.
Olika människor har naturligtvis olika uppfattningar om hur stort det här problemet är men det är allt fler som pekar på att det faktiskt finns en strukturell rasism i Sverige som slår igenom på den svenska arbetsmarknaden.
Det är bland annat de här sakerna som SVT velat belysa i granskningen av börsbolagens styrelser. Det är självklart så att vår etniska bakgrund bara säger en del om oss och om vilka vi är. Men det är en faktor som påverkar våra erfarenheter och vår världsbild.
Mot den bakgrunden har vi tyckt att det är viktigt att undersöka vilka som styr våra största bolag. Syftet har varit att få till en diskussion, men vi har misslyckats om debatten i första hand handlar om hur vi har gått till väga för att belysa hur det ser ut i styrelserna.
Det finns flera sätt att mäta mångfald. Vår utgångspunkt har varit att vi ska respektera integriteten och samtidigt få en så tydlig bild som möjligt. Trots att vi försökt vara så noggranna som möjligt har det visat sig att vi fått stark kritik mot vårt sätt att mäta.
Det finns debattörer som välkomnar vår granskning och att vi lyfter ett viktigt problem, men det är många som varit starkt kritiska. Faktum är att SVT:s sätt att genomföra själva granskningen har överskuggat det faktum att det ser ut som det gör i våra börsbolags styrelser.
Bland annat får vi stark kritik för att vi valt att väga in hudfärg i vår granskning. Adam Cwejman konstaterar att vi inte gör oss skyldiga till rasism. Men han menar att vi ger eldunderstöd till en rasistisk diskurs.
Om det skulle vara på det sätt har vi naturligtvis misslyckats med det som varit syftet med granskningen. Jag tar till mig av den kritik som riktats mot oss och funderar på vad vi kan göra om och göra bättre.
Men det innebär inte att vi kommer att avstå från att lyfta de här frågorna. Vi kommer att jobba vidare med mångfaldsfrågan, både när det gäller läget i våra stora börsbolag och när det gäller förhållanden som påverkar andra delar av det svenska samhället.