Foto: Jessica Gow / TT
Debattinlägg

”Nyanlända elever en tillgång”

Publicerad

SKOLAN · ”Är det något jag lärt mig genom åren är det att unga i många fall bara har gemensamt att de är unga och att nyanlända oftast bara har gemensamt det faktum att de är nya i svensk skola”, skriver Mats Widigson.

Om debattören

Mats Widigson
Fil.dr Center för Skolutveckling

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I dag rapporterar SVT Västnytt om en akut skolsituation där de redan utsatta skolorna drar det tyngsta lasset

Men nyanlända elever är också en tillgång. Jämfört med svensk skoldebatt är det en synvända när skolor i London förklarar förbättrade resultat med större andel ambitiösa nyanlända elever som drar med sig andra elever uppåt.

I USA finns ett nationellt center som belönar skolor i underprivilegierade storstadsområden. För att få en utmärkelse krävs hög andel fattiga elever med migrationsbakgrund och skolan behöver lyckas bättre än landets genomsnitt. Finns det skolor i Sverige som gör det?

Jag har arbetat i förorten som gymnasielärare i femton år. Vi vuxna vill att unga ska utveckla förmågor efter våra kunskapskrav och att nyanlända skall integreras.

Som lärare är elever jag möter alltid individer, oavsett om de är nya i svensk skola eller har slöja eller inte.

Är det något jag lärt mig genom åren är det att unga i många fall bara har gemensamt att de är unga och att nyanlända oftast bara har gemensamt det faktum att de är nya i svensk skola. De har redan olika styrkor och egenskaper, men samma rättigheter.

Vi har numera ett kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt som etnisk och socioekonomisk segregation ökar. Det är inte förorter som är segregerade, det är vår gemensamma stad där det finns utanförskap men också innanförskap.

När jag ser tillbaka inser jag att jag är förändrad som lärare av att träffa unga människor med så olika bakgrunder. Jag var en ”becoming” som fått hjälp att se min position av innanförskap. Det är måhända en obekväm fråga hur innanförskapet ska förändras?

Jag har i olika sammanhang intervjuat unga människor. I Trollhättan ifrågasatte sextonårige Ahmed den kraftiga segregationen. Jag frågade om han inte tänkt byta skola. Citatet väcker tankar om vem som skall integreras i vad?

”Om vi vill ändra det här, att invandrare ska blandas och svenskar ska blandas, varför ska vi till en annan skola för? Vi vill att det skall hända här, inte där.”

Som lärare vet jag alltför väl att segregation och för skolan yttre faktorer sipprar in i skolans verksamhet och villkorar lärmiljö och lärande. När grupper systematiskt inte når målen i skolan är det inte individer som misslyckas, det är skolan och samhället.

Lagen talar om likvärdighet och studieresultat oberoende av skolenhet, elevers bakgrund eller föräldrars utbildningsnivå. Så är det inte. Det finns ett gap mellan hur det skall vara och hur det är.

När vi tänker på vad som utvecklar, snarare än att ännu en gång mäta brister, behöver fokus ligga på att elever och lärare inte är problemet, de är i problem.

Lärare i underprivilegierade områden behöver ges tid och utrymme att lyfta sina unika erfarenheter och ges möjlighet att få sin beprövade erfarenhet utmanad av forskningsbaserad kunskap.

För en socialt hållbar och rättvis utveckling behöver vi alla lära oss av unga och nyanlända.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Skolan

Mer i ämnet