En mamma lägger pussel med sina sjuka barn under VAB, vård av barn. Foto: Jessica Gow / TT
Debattinlägg

”Förbättra hygienrutinerna på svenska förskolor”

Barn ·

”Med tanke på att VAB-notan är på saftiga fem miljarder kronor är det en klok investering att kraftigt förbättra hygienrutinerna på svenska förskolor och städningen av dem”, skriver de liberala debattörerna Jenny Sonesson och Rebecca Weidmo Uvell.

Om debattören

Jenny Sonesson
Liberal debattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Sveriges förskolebarn och deras föräldrar har genomlidit Vabruari. Februari är den period på året då Försäkringskassan betalar ut mest ersättning för vård av sjukt barn.

Ungefär 200 000 föräldrar vabbade och tog hand om sina sjuka småttingar förra månaden. För hela 2013 kostade VAB samhället otroliga fem miljarder kronor. Det är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med året innan.

Landets föräldrar är hemma för vård av sjukt barn ofattbara sex miljoner dagar årligen. När personal är frånvarande från sina arbeten innebär det att arbetsuppgifter inte blir utförda eller kollegor tvingas täcka upp. Det är mest mamma som stannar hemma.

Pappor står för mellan 32 och 37 procent av VAB-dagarna. Sedan början av 80-talet har det sett ungefär likadant ut. Kvinnor är mer sjukskrivna än män och i åldersgruppen 30-39 är kvinnor dubbelt så mycket sjukskrivna. Orsakerna bakom detta är komplexa.

Vid andra barnet ökar dock risken för att kvinnor blir sjukskrivna enligt Försäkringskassan. En anledning kan vara att de smittas av barn de vårdar i hemmet.

En rapport från Delegationen för jämställdhet visar, föga förvånande, att det finns ett tydligt samband mellan karriärmöjligheter och frånvaro från jobbet. Vilket i sin tur påverkar löner och pensioner.

Men trots att VAB är ett samhällsproblem som medför stora kostnader, produktivitesbortfall och påverkar jämställdheten är det märkligt nog inget parti som på allvar driver frågan. En grundläggande frågeställning är varför barn blir sjuka?

Barn i förskoleåldern har sämre utvecklat immunförsvar så att de ibland blir sjuka är naturligt. Men barn som vistas i förskola är oftare sjukare än barn som vistas hemma. Förskolebarn är sjuka runt två månader per år.

En politiskt försummad fråga är hygienen i landets förskolor. Socialstyrelsen har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt där man besökt 3 564 förskolor.

Rapporten lyfter fram att det finns stora kunskapsluckor om miljöbalken, hygien och smittspridning. En avhandling, gjord av läkare Kristina Bröms vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, visar att svenska förskolor ofta har fuktskador och sällan städa.

På 25 procent av förskolorna dammtorkar man inte ens en gång i månaden. På mer än hälften av förskolorna dammtorkar man mer sällan än en gång i veckan. Avhandling visar att detta kan bidra till allergi- och astmasymtom hos barn.

En tredjedel av barn i Sverige har dessa besvär och siffran ökar. Medan VAB-siffrorna växer för varje år minskar de i Västra Götalands regionen tack vare satsningen ”HYFS”, hygiensjuksköterska i förskolan.

En studie från 2012 av fem förskolor visar att bland tre- till femåringarna blev sjukfrånvaron 31 procent lägre än kontrollgruppen och bland ett- till tre-åringarna 18 procent lägre.

Enligt regionens beräkningar innebär HYFS att man sparar 45 miljoner kronor årligen i VAB-kostnader, att det görs 10 000 färre läkarbesök och att 3000 färre recept på antibiotika skrivs ut. Renare förskolor är således också en viktig del i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Med tanke på att VAB-notan är på saftiga fem miljarder kronor är det en klok investering att kraftigt förbättra hygienrutinerna på svenska förskolor och städningen av dem. Minskade barngrupper skulle förmodligen också dämpa sjukdomsspridning.

På så sätt kan infektionssjukdomar, men även astma och allergi, bland förskolebarnen minska och därmed barns lidande. Fler föräldrar som annars skulle vabba, oftast mödrar, kan förvärvsarbeta.

Troligtvis skulle smittspridning till föräldrar stävjas och en del sjukskrivningar undvikas.

Förekomsten av handsprit, grönsåpa och golvmoppar i Sveriges förskolor måste kort sagt upp på den politiska agendan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.