Debattinlägg

”Aktivera inte ihjäl era barn”

Publicerad

BARN · ”Många föräldrar anser att alla aktiviteter berikar barnens liv. Jag är inte lika övertygad. I många fall gör de mer skada än nytta”, skriver Karin Nilsson.

Om debattören

Karin Nilsson
Mamma, grundare Samhällsnyttan

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Ska din treåring åka skridskor, gå på balett, och spela fotboll? Och när helgen närmar sig, finns det två eller tre aktiviteter inplanerade? Och hur tidigt måste barnen gå upp på söndagen för att hinna till simningen?

Många föräldrar anser att alla dessa aktiviteter berikar barnens liv. Jag är inte lika övertygad. I många fall gör de mer skada än nytta.

Enligt mitt sätt att se på det så har dagens föräldrar inte råd att ha barnen på alla dessa aktiviteter. Och då tänker jag inte på den ekonomiska aspekten, även om den kan vara tuff nog för vissa familjer.

Jag tänker på den lilla tid vi har för varandra under en vecka. De allra flesta av oss arbetar heltid vilket resulterar i att barn i allt större utsträckning spenderar ”heltid” på förskolan. Därtill kommer tiden för transport till och från förskolan.

Enligt barnläkare behöver barn i åldern 3-5 cirka 12 timmars sömn per natt för att utveckla sin hjärna och hålla sig frisk.

Kvar finns någon ynka timme för den viktigaste tiden, nämligen den som du och ditt barn har tillsammans, den tid då du har möjligheten att uppfostra ditt barn och lägga grunden för barnens värderingar.

Hrafnhildur Gunnarsdottir, doktorand vid Sahlgrensak akademin har i sin avhandling ”Parental time pressure and financial stress – challenges för mental health of Nordic children and adolescents” konstaterat att vardagsstressade föräldrar skapar psykisk ohälsa hos barnen.

Inte att undra på, jag tror alla föräldrar känner igen sig i de tillfällena då man snäser av barnen, inte för att barnen gjort något fel, utan för att man känner stress av det jobbsamtal man avslutat precis innan man klev in på förskolan.

I omklädningsrummet i simhallen hör man mammor (det är ju oftast mammor som går ner i arbetstid, med oförändrade arbetsuppgifter, för att hinna pressa in aktiviteter för sina barn) som skäller på sina barn för att de inte tar på sig simkläderna tillräckligt fort då ”de redan är sena”.

Snälla, stanna upp och tänk efter hur det ser ut i ditt liv! Varför ger vi barnen så lite tid för att sitta ner och diskutera de frågor som poppar upp i en fyraårings hjärna?

Hur ofta ger vi dem tid att utveckla sina tankar och koppla det till värderingsfrågor? Barnen har ett otroligt aktivt inrutat liv på förskolan med olika aktiviteter, samlingar och måltider.

Samhället har dessutom lagt en inriktning som pekar på att båda föräldrarna ska arbeta heltid. Detta för att förebygga inkomstskillnader mellan kön och skapa bättre ingångsvärden när pensionen inträder.

Men i realiteten betyder det att barnen får mindre tid med sina föräldrar.

Jag anser inte att detta behöver vara ett problem, men föräldrar måste verkligen anpassa sin tid efter dessa nya förutsättningar.

Frågan är när aktivitetshetsen kan upphöra och ett fokus hamnar på att barn och föräldrar får mer tid tillsammans.

Att röra sig är viktigt, men varför kan vi inte aktiveras tillsammans med våra småbarn?

Låt barnen hjälpa till att kratta löv i trädgården, tro mig, de kommer att sova gott efter den fysiska ansträngningen. Eller gå ut i parken och skapa lövhögar att hoppa i tillsammans.

Den tid ni ska försöka hitta i kalendern är ”luckorna”. Luckan en lördag som möjliggör att ni kan sova tills ni vaknar och därefter låta väder och humör styra vad ni vill göra som familj.

Eller låt barnen själva komma på leken, helt utan att ni föräldrar ger dem alla instruktioner och låt dem därefter få leka klart.

Barnen kommer att njuta, dels för att de inte behöver prestera (vilket de gör i styrda aktiviteter) och dels för att de får vara med sitt livs stora kärlek, du som förälder!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Barn och familj

Mer i ämnet