Körledaren Gabriel Forss. Foto: Pelle T. Nilson
Debattinlägg

”Gud är inte homofob”

Publicerad

PINGSTKYRKAN · ”Många barn och ungdomar i våra kyrkor brottas med homosexuella känslor. Kanske även något av barnen till de 22 pingstpastorer som förra veckan skrev om att leva som homosexuell inte är förenligt med Bibeln”, skriver körledaren Gabriel Forss.

Om debattören

Gabriel Forss
Körledare, artist och föreläsare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

För några år sedan klev jag in i en kyrka i Florida och möttes av något jag aldrig tidigare upplevt. En salig blandning av människor hade samlats till gudstjänst.

Unga, gamla, svarta, vita, handikappade, heterosexuella och homosexuella. Alla var välkomna på lika villkor. Kören började sjunga och helt plötsligt reser sig en öppet homosexuell man upp från sin bänk, lyfter händer och prisar Gud.

Jag blev först chockad och tänkte att oj, men så kan man väl inte göra. Men efter någon sekund fylldes mina ögon av tårar och för första gången i mitt liv fick jag en känsla av tillhörighet.

En person som jag kunde relatera till visade öppet att det var helt ok att uttrycka sin kärlek till Gud genom att ställa sig upp och lyfta händerna mot himlen.

Jag hade aldrig tidigare förstått hur mycket jag hade saknat just den upplevelsen. Däremot minns jag alla de gånger jag stått i kyrkan och inte vågat lyfta mina händer för jag kände att något var fel på mig.

Jag var homosexuell och jag skämdes inför Gud och alla människor i min kyrka att jag bar på den här hemligheten.

Runt om i våra kyrkor i Sverige sitter det människor som precis som jag har fötts till att vara homosexuella. Många upptäcker det tidigt i livet och för andra tar det längre tid att acceptera tanken att älska någon av samma kön.

Många barn och ungdomar i våra kyrkor brottas med homosexuella känslor. Kanske även något av barnen till de 22 pingstpastorer som förra veckan skrev en artikel i tidningen Dagen om att leva som homosexuell inte är förenligt med Bibeln och Pingstkyrkans Policy.

För mig tog det 29 år innan jag vågade berätta för mina föräldrar om min läggning. Min största rädsla var att de skulle ta avstånd från mig. Jag har tur som har kloka och kärleksfulla föräldrar. De tog emot mig med öppen famn och sedan den dagen har vår relation blivit allt starkare.

Alla har inte haft samma tur i sin ”komma-ut-process”. Jag har genom åren träffat flera homosexuella personer inom kyrkan där familjen helt tagit avstånd.

Rädslan att bli avvisad av närstående, den spär ni på kära pastorer, när ni tar er makten att sätta er över det Gud har skapat. Det handlar om kärlek. Vill man ens komma till en himmel dit alla inte är välkomna?

Jag tror inte att Gud är homofob. Jag tror att Gud älskar alla människor och att han har skapat oss till dem vi är.

Varje måndag samlas cirka tusen personer i Filadelfiakyrkan i Stockholm för att sjunga under min ledning. Filadelfiakyrkan är pingströrelsens största församling i Sverige. För många kanske kören är den enda kontakten man har med kyrkan.

Ofta berättar de vilken glädje de har upplevt och hur de har fått livsgnistan tillbaka genom att sjunga i min kör. Många skriver att de gått igenom jobbiga perioder i livet med sjukdomsbesked och depressioner, men att sången i kören har gett dem tröst.

Bland alla dessa människor står jag. En öppet homosexuell man.

Varför skulle Gud ge mig denna uppgift? Det finns tusentals andra människor som kan leda körer. Varför just jag? Jag tror att svaret är väldigt enkelt. Gud älskar mig för den jag är och därför vill han använda mig med den talang jag har fått.

Till dig som läser det här och tvivlar på dig själv. Ändra inte på något utan var bara den fina människa som Gud har skapat dig till.

Så länge vi sprider kärlek kan det aldrig bli fel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

HBTQ

Mer i ämnet