I dag överlämnar vi en rapport till regeringen om den olagliga och omfattande registrering av romer som Dagens Nyheter avslöjade i september 2013.
Avslöjandet bidrog till att Kommissionen mot antiziganism tillsattes i mars 2014. En av våra uppgifter är just att följa registrering av romer av på etnisk grund
Flera myndigheter har granskat Skånepolisens kartläggning inom ramen för sina respektive mandat. Nu senast drog JO slutsatsen att registren de facto fått karaktären av ett register över etnisk tillhörighet, en bedömning som också kommissionen har gjort.
Att det är romer som kartlagts framgår av samlingarnas rubriksättning (”Konflikt, Staffanstorp romer” och ”Kringresande”) och av vilka uppgifter som har noterats.
Dessutom uppgav polisen själv inledningsvis till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden SIN att samlingen endast innehöll uppgifter om romer eller personer som är gifta med romer.
Det är för kommissionen obegripligt hur denna massregistrering av romer med barn och avlidna personer, skulle kunna användas i något berättigat polisiärt syfte.
Inte minst då det inte har noterats om personerna var misstänkta för något brott. Skånepolisens systematiska insamling av uppgifter om romer för osökt tankarna till tidigare registreringar baserade på antiziganistiska fördomar.
Genom att sätta Skånepolisens kartläggning i ett historiskt sammanhang kan vi få en förståelse för allvaret i vad som avslöjades.
Regeringens vitbok visar att landsomfattande och systematiska kartläggningar av romer genomfördes under förra seklet av såväl polisen som andra myndigheter.
Det var kartläggningar med kränkande uppgifter om enskilda personer, med bland annat släktträd tillbaka till 1800-talet.
Kartläggningarna spelade en roll för de omfattande repressiva åtgärder som vidtagits mot romer såsom tvångssteriliseringar, tvångsomhändertagande av barn, förföljelse, fördrivning och tvångsassimilering.
Romer vittnar om hur öppen och ”legitim” antiziganismen fortfarande är i det svenska samhället. Många känner sig tvingade att dölja sin identitet, både i kontakter med myndigheter och i andra situationer.
Att den romska bakgrunden påverkar bemötande och beslutsfattande hos myndigheter negativt har alltför ofta besannats. En direkt konsekvens är att många romer inte anmäler när de utsätts för kränkningar och brott.
Detta mönster har förstärkts efter att det blev känt att svensk polis återigen registrerat romer.
Det faktum att Skånepolisen sedan avslöjandet vidhöll att registreringen var befogad har förvärrat situationen ytterligare. Agerandet kan uppfattas som en legitimering av den antiziganistiska och seglivade stereotypen att romer är kriminella.
Det är uppenbart att Skånepolisens registrering av romer har fått djupt negativa konsekvenser för romers rättigheter.
Kommissionen kräver därför att regeringen säkerställer att det vidtas kraftfulla och effektiva åtgärder inom polisen för att garantera att något liknande aldrig upprepas.
Mycket tyder på att massregistreringen var ett symptom på ett större problem. Det är kommissionens uppfattning att det behövs en konkret och effektiv handlingsplan för att motverka antiziganistiska attityder och förhållningssätt inom poliskåren.
Lagstiftningen till skydd mot etnisk kartläggning bör ses över för att säkerställa att liknande kartläggningar aldrig sker igen.
Lika viktigt är att det genomförs systematiska kontroller av myndigheters hantering av känsliga persondata.