Foto: SVT
Debattinlägg

”Vägarna utgör grunden i vårt samhälle”

Transporter ·

”Vi skulle önska att den trafikpolitiska diskussionen baserades på verkligheten. Det är asfalt, gummihjul och skor som utgör det svenska transportsystemet”, skriver Bertil Moldén och Ulf Perbo.

Om debattörerna

Bertil Moldén
VD BIL Sweden
Ulf Perbo
Vice VD BIL Sweden

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Regeringen har aviserat betydande kostnadshöjningar för järnvägsunderhåll redan i vårändringsbudgeten för innevarande år.

Mängden utspel och debattartiklar kring tågtrafiken de senaste veckorna har varit imponerande och skapar en viss skevhet i det sätt som de olika transportslagens betydelse beskrivs i den transportpolitiska debatten.

Medan nio av tio resor sker på väg handlar nio av tio politiska utspel om tåg. I själva verket består det svenska persontransportsystemet av vägtrafik med några små komplementsystem i form av flyg, tåg och båt.

Detta är naturligt i Europas näst mest glesbefolkade land där det bara finns 16 000 km räls men hela 217 000 km väg.

Av allt resande står vägtrafik för nära 90 procent i Sverige. Bara personbilarna stod 2013 för 108 miljarder personkilometer att jämföra med tågets 12 miljarder personkilometrar.

En viktig faktor att lyfta fram när behovet av pengar till underhåll diskuteras är hur kostnadseffektiv vägtrafik är jämfört med spårbunden trafik. Trots den begränsade mängden räls jämfört med väg kryper underhållskostnaderna för järnvägen allt närmare kostnaderna för vägnätet.

Detta ger naturligtvis dramatiska kostnadsskillnader per genomförd resa. Nivån på underhållskostnader är ungefär fem gånger högre för järnvägen per personkilometer och nu har regeringen aviserat ytterligare kostnader för järnvägsunderhåll.

Samma tendens visade sig i redovisningen regeringen beställde av i vilken utsträckning de olika transportslagen bär sina samhällsekonomiska kostnader som infrastrukturslitage, miljöeffekter, olyckor mm genom de skatter och avgifter som betalas (VTI rapport 2014:836).

Riksdagen har beslutat att detta ska vara utgångspunkten för beskattningen. Rapporten visar att bilismen betalar sina kostnader till 200 procent, det vill säga skatterna är dubbelt så höga jämfört med vad som kan motiveras sakligt.

För järnvägen var resultatet det motsatta. Den betalade bara för hälften av de samhällsekonomiska skador den åstadkommer. Totalt betalade bilisterna in cirka 60 miljarder kronor i särskilda skatter trots att bara cirka 25 miljarder används till vägnätet.

Vi skulle önska att den trafikpolitiska diskussionen baserades på verkligheten. Det är asfalt, gummihjul och skor som utgör det svenska transportsystemet.

Hur vi kan göra vardagen bättre för alla bilister, bussresenärer, cyklister och fotgängare borde vara en mycket större fråga än den rätt marginella tågtrafiken. Under det senaste året har antalet körkortsinnehavare växt med 50 000 personer och antal bilar i trafik ökat med 90 000.

Körsträckorna växer med cirka 2 miljarder personkilometrar per år. De senaste åren har utvecklingen drivits på av äldre kvinnors ökade körkortsinnehav och bilanvändande.

Nästa våg ser ut att bli när alla invandrare integreras i samhället och får del av bilismens frihet, flexibilitet och bekvämlighet.

Detta bör våra politiker underlätta, bland annat genom att hjälpa nyanlända att snabbt ta körkort. Norge har precis aviserat en satsning på 130 miljarder kronor på nya vägar, vilket blir till stor nytta för många medborgare.

Sverige ska satsa ungefär samma summa på höghastighetståg som kommer att användas av en mycket liten grupp medborgare.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) borde jämföra detta med samhällsnyttan av en rejäl satsning på den infrastruktur som i verkligheten utgör grunden i vårt samhälle – vägarna.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.